tag:blogger.com,1999:blog-7349044737578398942024-02-06T22:06:58.357-08:00Emanuel Hai BloggEmanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.comBlogger108125tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-8009632962825327862012-12-30T14:51:00.000-08:002012-12-30T14:51:00.574-08:00Avslut för Emanuel Hai bloggNu när jag sitter och skriver detta inlägg är det dagen före nyårsafton. Nyår får oss att stanna upp, tänka efter vad det är som har hänt och se framåt. I vårt samhälle så stressar vi ofta runt, försöker spränga in så mycket som möjligt i almanackan Men ibland behöver man bara stanna upp och fråga sig själv vad man håller på med. Vart är jag på väg med mitt liv? Men också stanna upp och börja drömma om något större.<br />
<br />
En sak jag har tänkt på det senaste året är vikten av att ha en god karaktär för att kunna komma fram till sanningen. Förnuftet är ett Gudagivet instrument som vi kan och bör använda oss av för att kunna avgöra vad som är sant. Men ifall vårt hjärta är korrupt och vi inte vill se sanningen så finns det en risk att vi missar sanningen ändå. Min gamle lärare Mats Selander sa att ifall hjärtat vill bli bedraget så ställer hjärnan upp. Det finns en stor risk att man förkastar sanningar för att man inte gillar dem. Då kommer vi använda vårt förnuft för att bortförklara sanningen istället för att förklara den.<br />
<br />
Därför är det viktigt att odla dygder såsom ödmjukhet och intellektuell hederlighet i sitt liv. Som kristen behöver jag be Gud att Han ska förvandla mitt hjärta så att jag blir en sann sanningssökare! Vi behöver be Gud hjälpa oss att inte blunda för sanningen utan använda vårt förnuft på rätt sätt och följa sanningen. Jag ber dig lura inte dig själv utan be Gud om hjälp på detta området! Ett skarpt förnuft hjälper inte ifall ditt hjärta inte har rätt attityd!<br />
<br />
För att knyta an till inledningen så har jag stannat upp och tänkt. Jag har bestämt mig för att sluta skriva på Emanuel Hai blogg. Det finns olika anledningar. Dels så har jag inte samma inspiration som tidigare och dels så känner jag att det finns andra saker jag vill prioritera just nu. Jag säger inte att detta är sista gången jag bloggar men det är dock sista gången på den här bloggen. Jag är tacksam för det som har varit! Men nu ser jag framåt! Jag hoppas att du som har hittat hit till bloggen har uppskattat den. Framför allt hoppas jag att den har fått dig att tänka till och fått upp ögonen för nya perspektiv på tillvaron. Jag avslutar med några ord från Paulus...<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;"><span style="font-size: large;"><i> "Må han som är fridens Herre ge er sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla." </i></span></span></blockquote>
<br />
<br />
<br />
<br />Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-82190383789685526612012-12-12T12:38:00.001-08:002012-12-12T12:43:42.057-08:00Frameworksteorin<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Times, Times New Roman, serif;">Jag hade tidigare lovat att skriva om Frameworkteorin. Jag
kommer tyvärr inte vara lika grundlig som när jag tog upp Day Age-teorin. Till
min förtjusning upptäckte jag att en svensk bloggare, som är förespråkare av
teorin, hade skrivit om den på svenska. Sebastian Ibstedt heter den bloggaren
och han sammanfattar Frameworksteorin (el. <a href="http://www.ibstedt.net/2012/04/skapelse-eller-evolution-eller-vad.html">Ramverkshypotesen</a>) på följande sätt:</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>”I (extrem) korthet innebär den här tolkningen att skapelseberättelsen förstås tematiskt snarare än strikt kronologiskt. De tre första dagarna beskriver då ”områden” av skapelsen, medan de tre sista dagarna beskriver ”invånare” i dessa områden. Det finns paralleller mellan de tre första dagarna och de tre sista där de tre sista är en rekapitulation och fördjupning av de tre första: Dag ett beskriver himlen, jorden och ljuset och dag fyra beskriver de himmelska ljusbärarna över jorden: solen, månen och stjärnorna. Dag två beskriver vattnet under fästet och vattnet ovan fästet (himlen och havet) och dag fem beskriver dess invånare: fåglar och fiskar. Dag tre beskriver torra land och vegetation och dag sex beskriver invånarna på land: landdjur och människor. Jag tycker att denna struktur indikerar att uppställningen är gjord för att ge en logisk struktur åt berättelsen, inte för att ge en kronologi för hur världen har kommit till. Det finns en hel del talsymbolik och strukturer i grundtexten som ger ytterligare stöd åt den här uppfattningen. ”</i></span></blockquote>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<br />
<br />
Jag har själv tidigare tyckt att Frameworkteorin har varit ett intressant tolkningsalternativ av 1 Mos 1. Men efter att ha läst en del kritik mot den så började jag bli mer osäker på den. Jag gick på CredoAkademin då och diskuterade kritiken mot den med min dåvarande lärare Mats Selander. Mycket av kritiken som jag förde fram hade han inte hört innan och visste inte riktigt hur han skulle svara på. Efter det så blev jag skeptisk mot Frameworkteorin. Jag ska kortfattat försöka redogöra för denna kritiken: <br />
<br />
<br />
<h2>
<span style="color: #674ea7;">Parallellerna är skenbara och oprecisa</span></h2>
Parallellen mellan dag 1&4 är delvis godtycklig. Visst kan man se en koppling mellan att Gud skapar ljuset på dag 1 och ”ljusbärarna” (solen, månen och stjärnorna) skapas på dag fyra. Men läser man 1 Mos 1:6-7 så kan man läsa att Gud skapar himlvalvet på dag 2 och i 1 Mos 1:14 står det sedan att Gud skapar Solen, månen och stjärnorna på himlavalvet på dag 4. Man skulle lika gärna kunna argumentera för en parallellkoppling mellan dag 2&4 likväl som dag 1&4. <br />
<br />
Den påstådda parallellen mellan dag 2&5 är också problematisk. Man förutsätter att fiskarnas ”område”, som senare befolkas på dag 5, skapades på dag 2. Men var det så? Havet skapades ju på dag 3 (1:10) och sjöarna måste ha skapats samma dag eftersom det inte fanns något torrt land innan . Och om man bara ser vatten i allmänhet som vattendjurens ”område” så fanns det ju faktiskt redan på dag 1 (1:2). I mina ögon verkar det mer logiskt att dra parallell mellan dag 3 & 5, eller eventuellt dag 1 & 5, än 2&5. <br />
<br />
<h2>
<span style="color: #674ea7;">Rekapitulation förstör sabbatsmönstret </span></h2>
<br />
I boken <i>”The Genesis Debate: Three Views on the days of Genesis”</i> argumenterar Lee Irons och Meredith Kline för att dag 4 är en rekapitulation (dvs.”en tillfällig tillbakablick") av dag 1. Dag fyra är en upprepad, möjligtvis fördjupad, beskrivning av samma händelser som händer på dag ett. Då pekar man på att Gud skiljer mellan ljus-mörker och dag-natt på första dagen och att Gud skapar ”ljus som skiljer dagen från natten” på fjärde dagen. <br />
<br />
Konsekvensen av detta är att dag 1&4 inte är två separata dagar/tidsperiod. Man skulle lika gärna kunna hävda att de är samma dag/tidsperiod. Och detta får ödesdigra konsekvenser. I Bibeln ser vi ett sabbatsmönster som är "6+1". Vi ska t.ex jobba sex dagar och sedan vila en sjunde dag (2 Mos 20). Detta motiveras dessutom av att Gud själv skapade världen på sex dagar och vilade sjunde. Vidare står det att marken skall brukas under sex år och sedan ”vila” ett sjunde år (3 Mos 25). Detta är bara två exempel men poängen är att det finns ett mönster att jobba under sex perioder och vila en sjunde. Men ifall t.ex dag 1 och 4 inte är två olika dagar så skulle man kunna hävda att Gud jobbade under 5 dagar/perioder och vilade den den sjätte. Men detta förstör sabbatsmönstret som jag redan tidigare nämnt!<br />
<br />
<b>Nu argumenterar kanske inte Sebastian Ibstedt på exakt detta sättet men detta är ett vanligt argument bland förespråkare för Frameworkteorin.</b><br />
<br />
<h2>
<span style="color: #674ea7;">Läsa vidare om Frameworksteorin</span></h2>
Ifall du vill läsa mer utförligt om Frameworksteorin och argumenten för så kan jag tipsa om <i>"The Framework Interpretation: An Exegetical summary"</i> av<b> Lee Iroons</b>.<br />
<br />
<a href="http://www.upper-register.com/papers/framework_interpretation.html">http://www.upper-register.com/papers/framework_interpretation.html</a><br />
<br />
Ifall du vill läsa om kritiken mot Frameworksteorin så kan jag tipsa om en artikel från <b>Creation Ministry International</b><i> "Is Genesis poetry/figurativ, a theological argument (polemic), and thus not history?"</i><br />
<i><br /></i>
<i><a href="http://creation.com/is-genesis-poetry-figurative-a-theological-argument-polemic-and-thus-not-history">http://creation.com/is-genesis-poetry-figurative-a-theological-argument-polemic-and-thus-not-history</a></i><br />
<br />Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-83651908517297573182012-10-15T13:17:00.000-07:002012-10-15T13:20:11.666-07:00Winston Churchill's mörka sida Winston Churchill brukar ofta porträtteras som en av andra världskrigets stora hjältar. Land efter land i Europa faller för nazisternas våldsamma angrepp. Till sist står bara Engelska kanalen mellan Hitler en utav de sista fria länderna i Europa. Men när allt ser som mörkast ut så lyckas Churchill ingjuta mod hos sitt folk och visar på oerhörd handlingskraft när han lyckas stå emot de tyska bombanfallen under 1940. Men ironiskt nog så stod inte Churhill och Hitler så långt ifrån varandra ideologiskt sätt som man först kan tro.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<span style="font-family: Courier New, Courier, monospace; font-size: x-large;"><b><i>"The Aryan stock is bound to triumph"</i></b></span></blockquote>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ_dsYOwr6aemGwz1-fwvCqGgx9MXwyqQB1EmA779EJ-uoP5L6oykoAjwP1Hq8tvut9OGVm6QmLn9IcNcvjSRfzSzieIFbZrsHdMILhiG0F43U4hnB4rp_Sq2692I3lb4C9dIO6N3rUFM/s1600/Churchill_V_sign_HU_55521.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJ_dsYOwr6aemGwz1-fwvCqGgx9MXwyqQB1EmA779EJ-uoP5L6oykoAjwP1Hq8tvut9OGVm6QmLn9IcNcvjSRfzSzieIFbZrsHdMILhiG0F43U4hnB4rp_Sq2692I3lb4C9dIO6N3rUFM/s320/Churchill_V_sign_HU_55521.jpg" width="244" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: small;"><i><b>Winston Churchill</b></i></span> (Wikipedia)</td></tr>
</tbody></table>
<br />
Nej citatet ovan kommer faktiskt inte från Hitler. Det är Churchill som har sagt detta! I en artikel från "<a href="http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/not-his-finest-hour-the-dark-side-of-winston-churchill-2118317.html">The Independent</a>" berättar Johann Hari om Churchills mindre hedervärda sida. Churchill menade att den vita rasen var överlägsen alla de andra raserna. Detta var inte bara teoretisk ståndpunkt för honom. Dessa tankar resulterade i ödesdigra konsekvenser för miljontals människor när han omsatte dem till handling.<br />
<br />
Under andra världskriget dog 1,5-3 miljoner indier på grund av svält. Trotts att brittiska tjänstemän i Indien bad Churchill om hjälp att stoppa smältkatastrofen så vägrade han! Han svarade att indierna fick skylla sig själva eftersom de "förökade sig som kaniner". I en artikel från "<a href="http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/asia/india/7991820/Winston-Churchill-blamed-for-1m-deaths-in-India-famine.html">The Telegraph</a>" skriver Dean Nelson att både USA och Australien erbjöd sig att sända förnödenheter för att stoppa svältkatastrofen. Men intresset från Churchills sida var svagt och det slutade med att han struntade i att ta emot hjälpen. I artikeln från "<a href="http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/not-his-finest-hour-the-dark-side-of-winston-churchill-2118317.html">The Independent</a>" skriver Johann Lari också att efter kriget, när indierna ville frigöra sig från sina kolonialherrar, så skrev Churchill följande:<br />
<br />
<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-LxwKa14Xi95JPMSETt77VK178lAmQB3K7aqEGJtFIoPAEsLEQ5R3xAinZ8NmL3z2UXOxqTpZ9s9Y4W2r5gcSIZmgOXHd1TLjoWEXnsKcn5rG4lFu9bdB3xzIQYWkDi4PavHBSDhQvt8/s1600/Bengal_famine_1943.png" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg-LxwKa14Xi95JPMSETt77VK178lAmQB3K7aqEGJtFIoPAEsLEQ5R3xAinZ8NmL3z2UXOxqTpZ9s9Y4W2r5gcSIZmgOXHd1TLjoWEXnsKcn5rG4lFu9bdB3xzIQYWkDi4PavHBSDhQvt8/s200/Bengal_famine_1943.png" width="200" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><i><span style="font-size: small;">"Bengal Famine 1943"</span></i></b> (Wikpedia)</td></tr>
</tbody></table>
<blockquote class="tr_bq" style="text-align: center;">
<span style="font-size: x-large;"><i><span style="font-family: Courier New, Courier, monospace;"><b>"I hate Indians. They are a beastly people with </b></span><span style="font-family: Courier New, Courier, monospace;"><b>a beastly religion"</b></span></i></span></blockquote>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<br />
<br />
Väldigt ofta när vi tänker på andra världskriget så har vi en väldigt svartvit bild och vi tenderar ofta att skönmåla de allierade något. Rasismen fanns på båda sidorna men de allierade råkade vara den sidan som var minst dålig. När jag gick på högstadiet och gymnasiet så fick jag aldrig höra om Churchills mörka sida. Jag förundras över att detta inte har uppmärkas mer! "<a href="http://www.levandehistoria.se/">Levande historia</a>" berättar inte heller något om detta! Jag har sökt på "Churchill" på deras hemsida utan att hitta något om hur han hanterade svälten i Indien. Detta är ypperligt märkligt med tanke på att de säger sig vilja verka för "...nutida tollerans med utgångspunkt i dåtida brott mot mänskligheten."Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-88251336821981969862012-09-01T12:26:00.001-07:002012-09-11T14:30:32.501-07:00Djurdöd före syndafallet: En kalvinistisk lösning? <div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
</div>
Idag är jag inne på temat
ursprungsfrågor igen. En utav de större utmaningarna mot
Gammeljordskreationism är problemet med djurdöd före syndafallet.
Hur kan Gud säga att Skapelsen är ”god” ifall djuren lider,
dör och dödar varandra? Hur kan detta
vara gott? Detta är naturligtvis en variant av Teodiceproblemet.
Ungjordskreationister löser detta problemet med att säga att djurdöd inte är en del av Guds goda skapelse. Det är en
direkt konsekvens av människans uppror mot Gud. Djurens våldsamma
beteende mot varandra är inte en del av Guds ursprungliga design så att säga. Men utifrån Gammeljordskreationism så måste du i
någon bemärkelse säga att djurdöd och rovdjursbeteende är en
naturlig del av Guds goda skapelse. Och detta verkar svårt att få ihop med Guds goda karaktär. Anders Gärdeborn skriver
följande på föreningen Genesis <a href="http://www.genesis.nu/artiklar/darfor-ar-skapelsetron-viktig/">hemsida</a>.<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq" style="font-family: "Courier New",Courier,monospace;">
<span style="font-size: large;">”<i>Tänk er en gud som skapat
människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande,
konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig
gud.”</i></span></blockquote>
<div style="font-style: normal;">
</div>
<div style="font-style: normal;">
När jag reflekterade över detta ämnet
så fick jag en lite provocerande tanke. Ifall man lånar lite
tankegods från Kalvinismen skulle man inte kunna lösa denna paradox
då? Jag ska försöka utveckla mitt resonemang.<br />
<br />
<br /></div>
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEjI73APbpgVT1WY4y9VKfO5UnWg8GjxeDUbudfR2sPnyAKZaUdJtzaUs3Gy1Xd2ZQlZOrXty4BcWWtyLNa38kMGZ6943Kpc0XrpPolXGUwI7Q6VrAFA1uqt8LfmFl8SUOOT2UBQu1aX8/s1600/Lion_and_eland.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="260" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEjI73APbpgVT1WY4y9VKfO5UnWg8GjxeDUbudfR2sPnyAKZaUdJtzaUs3Gy1Xd2ZQlZOrXty4BcWWtyLNa38kMGZ6943Kpc0XrpPolXGUwI7Q6VrAFA1uqt8LfmFl8SUOOT2UBQu1aX8/s400/Lion_and_eland.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Källa: Wikipedia</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="font-style: normal;">
</div>
<br />
<br />
<div style="font-style: normal;">
<b>Nummer 1: Kalvinister menar att Gud
är den som ger oss männikor liv och Han har också har rätten att
ta våra liv.</b> Gud kunde ha bestämt sig för att inte ge oss liv
i över huvud taget. Gud var inte tvungen att ge oss liv men Gud valde att göra detta.<span data-ft="{"tn":"K"}" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]"><span class="UFICommentBody" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]"><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]..[0]"> Varenda ögonblick som vi är vid liv är en gåva från Gud. Gud behöver inte ge oss någon gåva över huvudtaget! Det är inte </span></span></span></span></span><span data-ft="{"tn":"K"}" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]"><span class="UFICommentBody" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]"><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]..[0]">bara </span></span></span></span></span><span data-ft="{"tn":"K"}" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]"><span class="UFICommentBody" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]"><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]..[0]"> att Gud ger oss liv och att vi sedan kan leva vidare utan Guds hjälp. Gud upprätthåller vår existens varenda sekund och ger oss indirekt nytt liv hela tiden. Oavsett hur lång tid vi får leva så är varje minut en gåva ifrån Gud. Så när vi talar om att Gud har rätt att "ta liv" så innebär det egentligen att Gud inte måste fortsätta ge liv. Därför bör vi vara tacksamma för varje dag som vi lever. Angående tanken om att Gud har rätt att ta människoliv skriver </span></span></span></span></span><span data-ft="{"tn":"K"}" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]"><span class="UFICommentBody" id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]"><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]."><span id=".reactRoot[174].[1][2][1]{comment411870785502630_441574935865548}..[1]..[1]..[0].[2]..[3]..[0]"></span></span></span></span></span>apologeten och kalvinisten Gregory Koukl
skriver följande:<br />
<br /></div>
<br />
<blockquote class="tr_bq">
<div style="font-family: "Courier New",Courier,monospace; font-style: normal;">
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3iXvr7_LhrRfZCwJY06WwsXeAyKGQ5MaCGM1whZg363PgKhyag0oKVEmFoRyjba4qePtMYVJAJpmFCXYTm79N97sqVjfLM42LZZCwVctEO7K2CLFeSXQM_J4cINklAl7BVQXKOqWeGnA/s1600/Greg_Koukl2.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3iXvr7_LhrRfZCwJY06WwsXeAyKGQ5MaCGM1whZg363PgKhyag0oKVEmFoRyjba4qePtMYVJAJpmFCXYTm79N97sqVjfLM42LZZCwVctEO7K2CLFeSXQM_J4cINklAl7BVQXKOqWeGnA/s200/Greg_Koukl2.jpg" width="160" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Gregory Koukl</td></tr>
</tbody></table>
<span style="font-size: large;"><i>”...there is nothing patently
immoral about the Creator of life taking away life. It's immoral for
us because when we take life, usually we are exercising a prerogative
reserved for God alone.”</i></span></div>
</blockquote>
<span style="font-size: x-small;"> </span><br />
<br />
<div style="font-style: normal;">
<b>Nummer 2: Ifall Gud har rätt att ta
människors liv så borde Han också ha rätten att ta djurs liv.</b>
Människan är mycket mer värd än djuren eftersom endast hon är
skapad till Guds avbild. Men ifall Gud har rätt att ta människoliv
så borde Gud desstu mer ha rätten att ta djurliv eftersom de är
mindre värda än människor. Ifall Gud vill skapa genom en process
där djur dör, dödar varandra osv. så kan Gud göra det! Gud har
gett livet till djuren och ifall han vill ta deras liv så kan Han
göra det när som helst utan att Han gör något fel. Hela invändningen, att en process av ”<i>dödande, ätande, konkurrens och
utslagning av de svagaste</i>” vore omoralisk av Gud bygger på antagandet att
det är moraliskt förkastligt för Gud att ta liv som hur som helst. Men ifall detta antagandet inte stämmer finns det ingen motsägelse mellan att djur dör och dödar och att Gud kallar skapelsen god. Gud har andra rättigheter än oss människor
och som Skapare och givare av liv så har han rätt att ta tillbaks
det när han vill. Detta är inget ont! Jag har sammanfattat argumentet i följande premisser följt med slutsats:</div>
<br />
<br />
<ol>
<li>Gud som har gett liv har också moralisk rätt att ta liv.<br />
</li>
<li>Ifall Gud skapar genom evolutionära processer så innebär
detta att Gud tar djurs liv.<br />
</li>
<li>Slutsats: Gud har moralisk rätt att skapa genom evolutionära
processer.<br />
<br />
</li>
</ol>
<br />
Jag har aldrig hört talats om någon kalvinist som resonerar så här kring frågan
om djurdöd före syndafallet. Faktum är att jag inte ens har läst om
någon gammeljordskreationist i över huvud taget som tänkerså här! Är det bara jag som har funderat i dessa banor tidigare? Hur starkt är detta argumentet? Det finns en risk att detta resonemang funkar när man abstrakt funderar kring frågan men att det faller pladask när man möter verkligheten. När man ser ett stakars djur dö och ens moraliska intuitioner säger att detta är något fel. Det går säkert att invända mot detta argument på flera sätt och det kan mycket väl visa sig att det är totallt ohållbart. Jag ser detta mer som ett spekulativt kreativt tankeexperiment värt att diskuteras. Jag är inte ens säker på om jag själv tycker att det känns som ett riktigt övertygande argument. Vad tycker du som läsare? Har du tänkt på detta sättet innan? Är detta ett bra argument? <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-57970924915269876772012-08-22T08:37:00.001-07:002012-08-22T08:37:26.037-07:00Utexeminerad Credoakademist Hej igen! Det var ett tag sedan jag skrev något här på bloggen. Man kan säga att det blev lite utav ett sommarupphåll. Men tänkte jag börja igen. Nu är jag utexeminerad Credoakademist! Jag har verkligen lärt mig mycket under mitt år i Stockholm. Samtidigt så är det så mycket som jag känner att jag inte fattar. Lite skämtsamt brukade jag säga till mina klasskrater "tänk vad mycket vi inte lär oss på Credoakademin". Men så kommer det nog alltid vara. Som människa kommer min kunskap alltid att vara begränsad. Sokrates sa något i stil med att han var visast eftersom han förstod vad han inte förstod. Så förhoppningsvis är detta ett täcken på att jag är vis eftersom jag förstår att det är så mycket jag inte förstår :P<br />
<br />
Nu i somras hade min kyrka "Göteborgskyrkan" ett ungdomsläger/konferens ute på Hönö. Jag är verligen övertygad om att Gud berörde många av undomarna genom sin närvaro, kärlek och helande kraft! Förutom praktisering av en "övernaturlig karismatisk kristendom" så hade vi också seminarier om olika apologetiska ämnen. Jag och Peter talade om olika filosofiska och naturvetenskpliga argument för Guds existens och en dag tog jag upp ondskans problem. Det var ändå många som kom på seminarierna och det märktes att det fanns ett intresse för den här typen av frågor.<br />
<br />
Detta gillar jag verkligen. Jag tycker att vi bör kombinera karismatik med apologetik. Det har funnits en tendens tidigare inom pingstkarismatiska rörelsen att nedvärdera den intellektuella sidan av kristna tron. Samtidigt så tycker jag att den "apologetiska rörelsen" kan ha en tendens att tona ner den karismatiska sidan av kristna tron. Detta kan självklart hänga ihop med att olika människor har olika gåvor och att man kanske har en tendens till att betona det som man själv brinner för. Men jag vill ha både ock! En av mina stora förebilder på det här området är J P Moreland. Han är klar i tanken och skarp när det gäller argumentation. Men samtidigt har han verkligen förstått att kyrkan behöver få tillbaka "Andens kraft" i form av under och tecken. I videoklippet nedan diskuterar han om sin bok "Kingdom Triangle". Jag har läst hans bok och jag tycker verkligen att den är super!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/ktvtH5yy8CM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br /><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-64047129982857606652012-04-13T14:46:00.001-07:002012-04-13T14:54:58.218-07:00Frånvaron av "afton och morgon" på sjunde dagen<span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">I blogginlägget "<a href="http://emanuel-hai.blogspot.se/2012/03/day-age-teorin-del-5-guds-vila.html?showComment=1334168409700#c3676831996704908256">Day-Age Teorin del 5- Guds vila</a>" så diskuterade jag ifall den sjunde skapelsedagen har pågått sedan Gud skapade världen. Jag skrev att avsaknaden av "afton och morgon" på den sjunde dagen har använts som argument för att den inte har avslutats ännu. Jag nämnde bara detta argumentet utan att skriva någon alternativ tolkning ifall man inte ser den sjunde dagen som en fortfarande pågående dag. Linus påpekade detta för mig i en kommentar och jag kan inte annat än hålla med honom om att jag "missar en viktig poäng" här. Men nu tänkte jag återgälda detta! </span><br />
<br />
<span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Robert V. McCabe menar att frasen "<span style="line-height: 18px;">Och det blev afton och det blev morgon</span>" används retoriskt för att länka ihop dag 1 med dag 2, dag 2 med dag 3 osv. Att dag 7 saknar frasen "<span style="line-height: 18px;">Och det blev afton och det blev morgon</span>" kan därför förklaras med att den sjunde dagen inte behövde länkas ihop med en åttonde dag. Den sjunde dagen var ju den sista dagen i "skapelsedagen" och därför avslutas den inte med att det blev afton och morgon. </span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/bloggen/Eternal%20Sabbath%20rest%20docx.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></span></a><br />
<div><br />
</div><div>Jag har en hemtenta på 10 högskolepoäng i ämnet Apologetik som ska vara färdig till fredag nästa vecka. Sedan nästa helg kommer ju William Lane Craig till Apologia-konferensen "<a href="http://www.apologia.nu/craig/">On Guard</a>" som jag ska gå på. Så det lär inte bli något blogginlägg på över en vecka. Men jag hoppas att du som följer bloggen inte blir allt för ledsen för detta. Ha det bra så länge!</div><div><br />
</div><div><br />
</div><div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx_7tr56uJ9MPE52_G1fsEt_NTy1K8-uVsb7P1DVXr9wlkKjSgKZTqkGMemf0rX1J6GQeD1xqrFrmM2k6hcz30mEgD9asdDa1tU4SBSNn7A20PkPYQe9vaiNb7AtAjJerdacCPJFsXmBA/s1600/Morning_Mist.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx_7tr56uJ9MPE52_G1fsEt_NTy1K8-uVsb7P1DVXr9wlkKjSgKZTqkGMemf0rX1J6GQeD1xqrFrmM2k6hcz30mEgD9asdDa1tU4SBSNn7A20PkPYQe9vaiNb7AtAjJerdacCPJFsXmBA/s400/Morning_Mist.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><i><span style="font-size: large;">"Morning Mist"</span></i></b> ( <span style="font-size: x-small;">Creative Commons Attribution 2.0 Generic licence</span>)</td></tr>
</tbody></table><br />
</div><div><br />
</div><div><br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/bloggen/Eternal%20Sabbath%20rest%20docx.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></a> </span>Robert V. McCabe, "A Defense of literal Days in the creation week", s. 114, URL: <a href="http://www.dbts.edu/journals/2000/McCabe.pdf">http://www.dbts.edu/journals/2000/McCabe.pdf</a></div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-51539642235545285912012-03-28T08:05:00.004-07:002012-03-28T11:13:56.182-07:00Day-Age teorin del 8 - Dagar utan sol<blockquote class="tr_bq"></blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: large;">"... it seems unreasonable to conclude that the references to "evening" and "morning" in Genesis 1 can refer to normal solar days when there is no sun or moon in the sky until the fourth creation day (Genesis 1:14-15). Therefore, purely textual considerations seem to lead one to conclude that these are not normal days as people understands days." </span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=734904473757839894&postID=5153964223554528591#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[1]</a></span></span></span></blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: large;">- </span><b>Kenneth R Samples </b>(från <i>"Reasons To Believe")</i></blockquote><div><br />
Från början så hade jag inte tänkt att ha med detta argument. Men jag ändrade mig efter att Linus Hallingfors protesterade emot att jag inte hade tagit med detta argumentet i min överblick över Day-Age Teorin. Jag har delat upp detta i två versioner. Men det är egentligen version 2 som är den version som förespråkare för Day-Age Teorin propagerar för.<br />
<div id="ftn1"></div></div><br />
<br />
<div class="MsoNormal"><h2><b><span style="font-size: x-large;">Version 1</span></b></h2></div><div class="MsoNormal"><h4><b>De tre första skapelsedagarna kan inte vara vanliga dagar eftersom solen FAKTISKT skapades på fjärde dagen. Därför kan dagarna innan solens skapelse inte vara vanliga 24-timmarsdagar.</b></h4></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal">Ifall du formulerar argumentet på detta sätt så kommer du som förespråkare för Day-Age Teorin att få ett problem. Ifall det FAKTISKT var så att solen skapades på fjärde dagen så innebär det att den skapades efter jorden och t.o.m efter växterna. Då får du en kronologisk motsägelse mellan skapelseordningen i 1 Mos 1:1-2:3 och den gängse naturvetenskapliga modellen som talar om att solen blev till före jorden (och växterna också för den delen). I slutändan blir detta ändå en misslyckad harmonisering mellan skapelseberättelsen och "Naturvetenskapen". </div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><h2><span style="font-size: x-large;">Version 2</span></h2></div><div class="MsoNormal"><b>Solen blev inte till på fjärde dagen utan den blev synlig när Gud lät molnen i atmosfären skingras. Solen skapades före jorden i 1 Mos 1:1 antingen före eller på första dagen. Sol och måne hade ingen direkt inverkan på jorden så man kan inte tala om dagar med kväll (afton) och morgon i vanlig mening. Därför blir det krystat att tvinga på en "bokstavlig tolkning".</b></div><div class="MsoNormal"><br />
Ifall Gud skapar ljuset och namnger det ”dag” på första skapelsedagen <a href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=734904473757839894&postID=5153964223554528591#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[2]</a>, verkar det inte märkligt att tala om ”ljuslösa dagar” då? Blir det inte ungefär lika märkligt som att tala om gifta ungkarlar? Ungkarlar är per definition ogifta och därför kan inte en man vara både ungkarl och gift. Ljus måste ha varit synligt på de tre första dagarna på ett eller annat sätt även ifall man menar att solen, månen och stjärnorna blev synliga på dag fyra. Och ifall ljus från solen var synligt, även ifall solen var skymd, så borde det vara möjligt att tala om "vanliga dagar". Precis på samma sätt som att vi kan tala om "vanliga dagar" när det är molnigt ute, och det t.o.m kanske är omöjligt att direkt att se solen, så måste dessa också varit "vanliga dagar". Det som denna tolkning i bästa fall kan visa är att kalenderdagstolkningens syn på kronologin i skapelseberättelsen inte stämmer. Men du kan inte utifrån detta argument dra slutsatsen att kalenderdagstolkningens syn på hur långa skapelsedagarna var är felaktig. </div><br />
<h2><span style="font-size: x-large;">En övernaturlig ljuskälla? </span></h2><b>Från ungjordskreationistiskt håll har man kommit med förslaget att det var en form av "övernaturlig ljuskälla" (s.k "Non-solar light source") som lyste på jorden de tre första skapelsedagarna innan solen skapades. Natt och dag, och även afton och morgon, fanns eftersom Gud lät jorden rotera medan ljuset från den "övernaturliga ljuskällan" kastade ljus på jorden. Den "övernaturliga ljuskällan" fungerar alltså som en form av tillfälligt substitut för solen. </b><br />
<br />
Russel Grigg ger 11 exempel från Bibeln där det förekommer "övernaturligt ljus". Jag kommer inte nämna alla exempel men du kan läsa hans artikel "<a href="http://creation.com/morning-has-broken-but-when">Morning has broken out ... but when?</a>". Här kommer i alla fall tre exempel från dem som han nämner i artikeln.<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq"><span style="font-size: large;"><b>1. Gud låter ljus komma från en molnstod så det lyser upp natten för israelerna (och den skapade mörker för egyptiska armen som förföljde dem).</b> </span></blockquote><blockquote class="tr_bq"><i style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">"</i><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: 12px; line-height: 18px;"><i>Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem. Molnstoden, som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, så att den kom mellan egyptiernas här och israeliternas. <b>Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten.</b> Under hela natten kunde den ena hären inte komma inpå den andra."</i> <b>(2 Mos 14:19-20)</b></span></blockquote><blockquote class="tr_bq"></blockquote><br />
<blockquote class="tr_bq"><span style="font-size: large;"><b>2. Herrens härlighet lyste upp i natten i samband med att en ängel berättar för herdarna att Jesus är född. </b> </span></blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><span style="font-style: italic; line-height: 18px;">"Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta."</span><span style="line-height: 18px;"><i> </i><b>(Luk 2:9)</b></span></span></blockquote><br />
<blockquote class="tr_bq"><b><span style="font-size: large;"><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;">3. När en ängel hjälpte Petrus att fly från fängelset så kom ett ljussken som lyste upp hans cell. Utifrån sammanhanget så verkar det vara övernaturligt (och inte bara en fackla eller dyl)</span> </span></b></blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="line-height: 18px;"><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><i>"Och se, en Herrens ängel stod där, och ett ljussken lyste upp rummet."</i> <b>(Apg 12:7)</b></span></span></blockquote><br />
Att tala om ett "övernaturligt ljus" som lyste istället för solen är i alla fall en möjlig förklaring även om den inte är problemfri. Nackdelen med den är väl att det inte uttryckligen står att ljuset kom ifrån "övernaturlig ljuskälla". Kritiker menar att man sysslar med eisegetik här, dvs. att man läser in saker i texten snarare än att försöka läsa ut från texten. Samtidigt skulle man kunna säga att texten implicerar detta ifall det är så att solen skapades på dag fyra. Sedan står det ju inte heller uttryckligen att solen skulle ha skapats på, eller före, första skapelsedagen. Då tvingas man också här läsa in något som inte uttryckligen står i texten ifall man tror att solen bara blev synlig på fjärde dagen.<br />
<br />
<h2><span style="font-size: x-large;">Slutsats</span></h2><b>Jag tycker inte att Day-Age Teorins version av detta argument håller.</b> Detta innebär inte att det inte skulle kunna gå att omformulera det så det får större tyngd för någon annan tolkning. Men som stöd för Day-Age Teorin tycker jag att man misslyckas! <b>Därmed anser jag att detta argument misslyckas med att ta bort udden ifrån motargumentet att "afton och morgon" som verkar tyda på 24-timmars dagar.</b> (Sedan kan man argumentera för att de ska förstås mer metaforiskt men då talar vi inte om Day-Age Teorin längre).<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjt5zUbpnXa5ckgSwruOAHaFwxZrti2AyVpWlxgM1jwpdl4KOlfrMbWJNY-LvedNt9CFrkEQU4AVoapdoM9Uoea7-ozm6NXq5ZqMNzzI4Az3cIBiWcCrE7DvwvNR7hVDQnEyF-ethx5NmU/s1600/Misty_morning02.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="266" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjt5zUbpnXa5ckgSwruOAHaFwxZrti2AyVpWlxgM1jwpdl4KOlfrMbWJNY-LvedNt9CFrkEQU4AVoapdoM9Uoea7-ozm6NXq5ZqMNzzI4Az3cIBiWcCrE7DvwvNR7hVDQnEyF-ethx5NmU/s400/Misty_morning02.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">"Misty Morning" (Källa: Wikipedia)</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 14px;"><a href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=734904473757839894&postID=5153964223554528591#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[1]</a> Kenneth R SAmples, "The Nature and Duration of Creation Day Six", 2007, URL: </span></span></span><a href="http://www.reasons.org/articles/the-nature-and-duration-of-creation-day-six">http://www.reasons.org/articles/the-nature-and-duration-of-creation-day-six</a><br />
<a href="http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=734904473757839894&postID=5153964223554528591#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[2]</a> 1 Mos 1:5</div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-18137025983574143612012-03-25T13:42:00.001-07:002012-03-25T13:49:16.391-07:00Day-Age teorin del 7 - "Afton och morgon"<h4><span style="font-weight: normal;"><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif;"><span style="line-height: 18px;">Frasen "Och det blev afton och det blev morgon" upprepas hela sex gånger i 1 Mos 1:1-2:3. Även ifall "yom" kan betyda "längre begränsad period" så indikerar detta på att Mose syftade på vanliga 24-timmarsdagar i detta sammanhanget! Detta argumentet har använts mot Day-Age Teorin av både ungjordskreationister och förespråkare för Framework-teorin m.f. </span></span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif;"><span style="line-height: 18px;">Rich Deem kontrar genom att hänvisa till psalm 90:3-6 där Mose använder begreppen "afton" och "morgon" för "början" och "slutet" av en människas liv. </span></span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[1]</a></span></span></span></span></h4><div></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: x-large;">"<i>Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: ”Vänd åter, ni människors barn!” Ty tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, de är som en nattväkt. Du sköljer dem bort, de är som en sömn. Om morgonen liknar de gräset som frodas. </i><b><i><u>Om morgonen gror det och blomstrar, om aftonen vissnar det och blir torrt</u></i></b></span><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;"><i><span style="line-height: 18px;"><span style="font-size: x-large;">"</span></span></i></span></blockquote><br />
<span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif;"><span style="line-height: 18px;">Jag tycker att vi bör vara försiktiga här. Psaltaren är till sin genre poetisk. Är det verkligen legitimt att ta ett exempel från en poetisk text och som stöd för att Mose i 1 Mos 1:1-2:3 syftar på "början" och "slutet" </span></span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;">av en längre period</span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif;"><span style="line-height: 18px;"> när han skriver "afton och morgon"? Hugh Ross menar</span></span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;"> inte att 1 Mos 1:1-2:3 ska tolkas som en poetisk text . Hugh Ross insisterar på att hans tolkning är minst lika "bokstavlig" som ungjordskreationisternas tolkning. Han har skrivit följande:</span><br />
<br />
<blockquote class="tr_bq"><span style="line-height: 18px;"><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: x-large;">"Nowhere in our analysis of Genesis 1 do we rely on a figurative or metaphorical treatment of words and phrases."</span></span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; line-height: 115%;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[2]</a></span></span></span></blockquote><div><div id="ftn1"></div></div><br />
Ifall man som förespråkare för Day-Age Teorin hävdar att 1 Mos1:1-2:3 bör förstås som en "vanlig historisk text", skriven som prosa, blir det märkligt att peka på exempel från en poetisk text som stöd för att "afton" och "morgon" kan betyda "början" och "slutet" av en längre tidsperiod. <a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[3]</a> Nu har jag visserligen inget citat från Hugh Ross som bevisar att han ser psalm 90:6 som ett argument emot att "afton och morgon" måste syfta på 24-timmarsdagar. Men Rich Deem har åtminstone varit med i samma organisation (Reasons To Believe) som Hugh Ross.<span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[4]</a></span></span></span> Och Rich Deem rekomenderar Hugh Ross böcker på sin hemsida så jag antar att de tänker samma här.<span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[1]</a></span></span></span> Om mitt antagande är felaktigt så får du som läsare mer än gärna rätta mig! <br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHYL0DXvSJlrwXkConSZPq4iIPQnlFTSkgSnuuIXX9ZDnPZUhLxlaGhWs8H9rpaeqQPGkFE5dKmY_UfE9nv4bKrBwSJDjIbQJVxq7kkCodc3sgXKnko07l7hklDmk5yyyfuQjXRLbWjoI/s1600/Sunset_in_Coquitlam.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHYL0DXvSJlrwXkConSZPq4iIPQnlFTSkgSnuuIXX9ZDnPZUhLxlaGhWs8H9rpaeqQPGkFE5dKmY_UfE9nv4bKrBwSJDjIbQJVxq7kkCodc3sgXKnko07l7hklDmk5yyyfuQjXRLbWjoI/s400/Sunset_in_Coquitlam.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large;"><b><i>"Sunset in Coquitlam" </i></b></span>(Källa: Wikipedia)</td></tr>
</tbody></table><br />
Ifall man argumenterar för att 1 Mos 1:1-2:3 inte är "vanlig prosa" utan har en mer "poetisk karaktär" så kanske detta exemplet (ps 90:6) kan vara relevant motargument. För då har man ett exempel från en text av samma genre och då har vi ett jämförbart exempel. Men annars tycker jag nog inte att det motargumentet håller. Men det finns ännu ett motargument mot att "afton och morgon" måste syfta på en vanlig 24-timmars dag. Hur kunde de tre första dagarna vara vanliga dagar ifall solen skapades först på den fjärde dagen? Men detta tänkte jag ta upp i nästa blogginlägg. Hoppas du har det bra så länge! <br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;">[1]</span></span></span></a> Rich Deem, "Biblical Evidence for Long Creation Days", 2007, URL: <a href="http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html">http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html</a><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: x-small;"><span style="line-height: 14px;"><br />
</span></span></div><div class="MsoFootnoteText"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;">[2]</span></span></span></a> Editior: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", 2001, s. 199-200</div><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[3]</a> Jag skriver "vanlig historisk" men jag menar inte att poetiska texter är "osanna" eller nödvändigtvis totallt "ohistoriska". Du kan beskriva en verklig historisk händelse med ett mer poetiskt språk. Men den bör inte tolkas som en bokstavlig historisk precis som en vanlig historisk återgivning. Hoppas jag inte har förvirrat dig som läsare allt för mycket :P </span></span></div><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[4]</a></span></span></span> Jamie McComber, "A Scientist's Faith Evolves Toward God", 2001, URL: <a href="http://www.reasons.org/articles/a-scientist%E2%80%99s-faith-evolves-toward-christ">http://www.reasons.org/articles/a-scientist%E2%80%99s-faith-evolves-toward-christ</a></div><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><span style="font-size: 15px; line-height: 17px;"><br />
</span></span></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-36922816975775902542012-03-20T13:07:00.001-07:002012-03-20T13:20:53.736-07:00Day-Age teorin del 6 - Sabbatsargumentet<div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Idag tänkte jag ta upp ett argument som brukar användas flitigt emot Day-Age Teorin från ungjordskreationistiskt håll. Jag tänker på det så kallade ”sabbatsargumentet”. Paul Annala, från föreningen Genesis, formulerar argumentet på följande sätt:</span></div><blockquote class="tr_bq"><i><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: large;">”Att vila en bokstavlig dag i veckan motiveras alltså med att Gud skapade på sex bokstavliga dagar, men vilade på den sjunde.”</span></i><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> </span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; line-height: 18px;" title="">[1]</a></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Paul Annala anspelar här på 2 Mos 20:11 då Mose tar emot tio Guds bud på berget Sinai. Det är närmare bestämt det tredje budordet som han syftar på. Det lyder så här:</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="line-height: 115%;"><i><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.</span></i><span class="apple-converted-space"><i><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">”</span></i> </span></span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; line-height: 18px;" title="">[2]</a></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"></span></a></span></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Hur skulle en förespråkare för Day-age Teorin tackla detta argument undrar du nu säkert. De menar att det finns en analogi mellan dagarna i vår arbetsvecka och ”skapelse-epokerna” i Skapelseberättelsen. Att de är analoga innebär att de liknar varandra men att de inte är exakt likadana. I bägge fallen handlar det om arbete under sex begänsade perioder och vila under en sjunde begränsad period. Men de skiljer sig åt i hur lång tid de varar! Detta "6+1"-mönster återkommer på fler ställen i bibeln. T.ex så står det i 2 Mos 23:10-11 jorden ska ha "sabbatsvila" från att användas för jordbruk vart sjunde år. Det är mönstret som är poängen, inte hur lång tid som det tog för Gud att skapa världen! <span lang="EN-US">Hugh Ross och Gleason Archer skriver att…<o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span lang="EN-US"><br />
</span></span></div><blockquote class="tr_bq"><span lang="EN-US"><i><span style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace; font-size: large;">”Since God is not subject to biological cycles, His rest is completely flexible. Clearly, the emphasis in Exodus 20 is on the pattern of work and rest, a ratio of six to one, not on the length of the creation days. The analogy of our Sabbath to God’s Sabbath does not demand seven 24-hours days.”</span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> </span></i></span><span class="MsoFootnoteReference" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; line-height: 18px;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="color: black;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; line-height: 18px;" title="">[3]</a></span></span></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span><br />
<span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Intuitivt känns det mindre krystat att tolka motiveringen till det tredje budet som att Gud jobbade sex bokstavliga dagar och vilade en bokstavlig sjunde dag. Samtidigt så skulle nog Hugh Ross och Gleason L Archer's svar åtminstone kunna vara en möjlig förklaring. Det finns ytterligare argument för att förhållandet mellan vår sabbat och Guds sabbat är analogt som jag tycker är intressant. Men jag kommer inte ta upp det i detta blogginlägg eftersom det argumentet används av förespråkare för Framework-teorin. Men jag kommer att ta upp det senare. Titta gärna på youtube-klippet nedan om du vill höra Hugh Ross egna ord och inte bara min återgivning av hans argument. Ha det bra så länge! </span><br />
<span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span><br />
<span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/lDrQHtmhxQM?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br clear="all" /> </span><br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 115%;">[1]</span></span></span></a> Paul Annala, Fråga: <i>"Var dagarna i skapelseberättelsen bokstavliga dagar?..."</i>,</span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> URL: </span><a href="http://faq.genesis.nu/">http://faq.genesis.nu/</a></div><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 18px;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftnref1" name="_ftn1" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;" title="">[2]</a> </span></span></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">2 Mos 20:9-11 (Folkbibeln)</span></div><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Idag%20t%C3%A4nkte%20jag%20ta%20upp%20ett%20argument%20som%20brukar%20anv%C3%A4ndas%20flitigt%20emot%20Day.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 18px;">[3]</span></span></span></a><span style="line-height: 18px;"> Editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", 2001, s. 149</span></span></span></div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-36440882898158260892012-03-15T14:02:00.001-07:002012-03-15T14:05:17.677-07:00Day-Age teorin del 5 - Guds vila<div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Hur lång var egentligen den sjunde dagen I skapelseveckan? Augustinus argumenterade för att den sjunde skapelsedagen var en pågående evig dag. John Lennox skriver följande, om Augustinus syn på den sjunde skapelsedagen, i sin bok "Seven days that divide the world":</span></div><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguyZU9kX1MpU8Vy6QDbh7BQs1ZwAaf-1EOb9nOohHsqUVb8IMk-PN8h6jto7kPy6kMUzWQsl2yi_CrwVpb3iOoatbwOyZGvRv5REgfkcqI1iGbpeNODCKwg7I7PGpBj07NY2heNrbs4rk/s1600/Augustine.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguyZU9kX1MpU8Vy6QDbh7BQs1ZwAaf-1EOb9nOohHsqUVb8IMk-PN8h6jto7kPy6kMUzWQsl2yi_CrwVpb3iOoatbwOyZGvRv5REgfkcqI1iGbpeNODCKwg7I7PGpBj07NY2heNrbs4rk/s320/Augustine.jpg" width="208" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b>Augustinus</b> <span style="font-size: xx-small;">(Källa: Wikipedia)</span></td></tr>
</tbody></table><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><i><span lang="EN-US">” If, for instance, we ask how long God rested from his work of creation, as distinct from his work of upholding the universe, then Augustine’s suggestion, that God sanctified the seventh day by making it an epoch that extends onward into eternity, makes good sense; and this is followed by many commentators.” </span></i></span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[1]</a></span></span></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Detta argument har sedan förespråkare för Day-Age Teorin tagit fasta på och använt i sin argumentation. För om den sjunde dagen i skapelseveckan var en ”lång dag”, varför skulle det vara så konstigt att tolka de sex föregående dagarna som längre tidsperioder? Hugh Ross och Gleason L. Archer skiljer sig dock från Augustinus att de inte tror att den sjunde skapelsedagen är evig. De tror att det kommer en ”åttonde dag” då Gud ska skapa en ny himmel och en ny jord. Men de håller med Augustinus om att vi idag befinner oss i den sjunde skapelsedagen. </span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Men hur har man kommit fram till att den sjunde skapelsedagen är en lång tidsperiod som har hållt på från skapelsen fram till idag? För det första så noterar man att sjunde dagen saknar frasen ”det blev afton och det blir morgon”. Ifall sjunde dagen inte hade någon ”afton” som markerade ”dagens” slut, så kanske det är så för att den inte har avslutats ännu! För det andra så pekar man på Hebr 4:4-11 där det står att:</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><i>”Ty på stället om den sjunde dagen säger han: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk… Det står alltså fast att somliga går in i vilan… Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk. Den som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. Låt oss därför ivrigt sträva efter att komma in i den vilan...”</i></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Som kommentar till detta bibelpassaget skriver Hugh Ross och Gleason L. Archer följande: </span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><i><span lang="EN-US">“According to this passage, the seventh day of the creation week carries on through the centuries from Adam and Eve, through Israel’s development as a nation, through the time of Christ’s earthly ministry, through the early days of the apostolic Church, and on into future years. </span>“ </i></span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[2]</a></span></span></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Guds vila har alltså pågått sedan dess att Gud slutförde sitt skapelseverk och detta verkar tyda på att den sjunde skapelsedagen är åtminstone 6000 år lång. Man skulle kunna sammanfatta deras argument på följande sätt:</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; text-indent: -18pt;">1. Gud vilade på sjunde dagen</span> </blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; text-indent: -18pt;"></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; text-indent: -18pt;">2. Gud har vilat sedan dess att skapelsen slutfördes fram till idag.</span> </blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; text-indent: -18pt;"></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; text-indent: -18pt;">3. Alltså har den sjunde dagen pågått sedan skapelsen fram till idag.</span></blockquote><br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCdawVxOuu6acAwtkt8jYbiz_vznnqYqC4rCmXf6NNbMfbryP4PvDOBza6zXeGNfyG7NwmVOCwNT9-uHsyRhVkdyWAckZwmAVl1RACEeRQHRYSpqfvoFCBv7zxglKmkyPDR2-VuMt2N6Q/s1600/Family_watching_television_1958.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="297" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCdawVxOuu6acAwtkt8jYbiz_vznnqYqC4rCmXf6NNbMfbryP4PvDOBza6zXeGNfyG7NwmVOCwNT9-uHsyRhVkdyWAckZwmAVl1RACEeRQHRYSpqfvoFCBv7zxglKmkyPDR2-VuMt2N6Q/s320/Family_watching_television_1958.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b>Vad är vila för dig? </b> <span style="font-size: xx-small;">(Källa: Wikipedia)</span></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Är detta ett hållbart resonemang? Jag är osäker på detta. </span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">För det första, bara för att Gud har vilat sedan Han slutförde skapelsen innebär detta nödvändigtvis att den sjunde skapelsedagen måste ha pågått sedan dess fram tills idag? Vad är det som utesluter oss från att tolka detta som att Gud vilade en 24-timmarsdag och sedan har fortsatt sin vila fram tills idag? Jag tycker att Andrew Kulikovsky skriver så klockrent om det här:</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 14px;"><i>“Could God not have rested on a real 24-hour day in the past and then continued to rest up until the present? If someone says on Monday that he rested on Saturday and is still resting, it in no way implies that Saturday lasted until Monday.”</i> </span><span style="line-height: 14px;"><o:p></o:p> </span></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">För detta andra så beskrivs alltid Guds sjunde-dagsvila i dåtid. Titta extra noggrant på orden som jag har strukit under i citatet nedan från 1 Mos 2:1-3: </span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 115%;"><i>"På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han <b><u>vilade</u></b> på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen <b><u>vilade</u></b> han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort."</i></span></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Ifall den sjunde skapelsedagen pågår fortfarande idag så borde det stå att Gud vilar på sjunde dagen istället för att Gud vilade på sjunde dagen. Men det gör det inte! Därför blir det knepigt att påstå att den sjunde "dagen" pågår än idag! </span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[3]</a> </span></span></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Det verkar svårt att komma runt denna invändning. Personligen kan jag bara komma på två sätta att komma runt den. Antingen måste man påstå att vår svenska översättning är felaktig. Men det har jag inte hört någon säga. Eller så får man påstå att skapelseberättelsen är som Uppenbarelseboken. I Uppenbarelseboken beskrivs saker som har hänt och som ska hända i dåtid i form av en syn. Men finns det något i 1 Mos 1:1-2:3 som verkar tyda på detta? Spontant så verkar det vara en väldigt spekulativ och krystad lösning. </span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Slutsatsen som jag har dragit från det här är att den sjunde dagen i skapelseveckan inte pågår än idag! Detta betyder inte nödvändigtvis att den inte kan ha varit längre än 24-timmar. Men det går inte att använda hebr 4 som ett argument för att skapelsedagarna kan ha varit långa tidsperioder. </span></div><div><br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoNormal"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></span></a> <span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">John Lennox, "Seven days that divides the world", 2011 s. 50</span></div><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[2]</a> Editor: David G. Hagopian, "THe Genesis Debate: Three Views on the Days of Creation", 2001</span></span></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">, s. 145</span></div><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=734904473757839894#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 17px;">[3]</span></span></span></a> </span></span> Andrew S. Kulikovsky, "Is the seventh day eternal", URL: <a href="http://creation.com/is-the-seventh-day-an-eternal-day"><span lang="EN-US">http://creation.com/is-the-seventh-day-an-eternal-day</span></a></div><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Calibri, sans-serif;"><span style="font-size: 15px; line-height: 17px;"><br />
</span></span></div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-634946651150593712012-03-12T09:51:00.002-07:002012-03-12T09:58:55.953-07:00Day-Age teorin del 4 - Yom+Ordningstal=24h?<div class="MsoNormal">Ett argument som har anförts emot Day-Age Teorin är att ordet ”yom” kombinerat med ett ordningstal tyder på att Mose syftar på en normal 24-timmars dag i Skapelseberättelsen. Exempel på ordningstal är ”första”, ”andra” och ”tredje”. Men Hugh Ross och Gleason L Archer menar att detta helt enkelt inte är sant. För i hos 6:2 så verkar det faktiskt som att ordet yom kombinerat med ordningstal anspelar på på en längre period än 24 timmar. De skriver så här:</div><blockquote class="tr_bq"><i><span lang="EN-US">”… the rules of Hebrew grammar do not require that yom must refer to 24 hours, even attached to an ordinal. Hosea 6:2, for example, prophesies that “after two days [God] will revive [Israel]; on the third day he will restore us.” For centuries Bible commentators have noted that the term days in this passage (where the ordinal is used) refers to a year, years, a thousand years, or maybe more.”<span class="MsoFootnoteReference"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Yom+siffra.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><b><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;">[1]</span></b></span></a></span></span></i></blockquote><div class="MsoNormal">Detta kan vid första anblick verka vara ett starkt motargument. Men Robert V McCabe( m.fl andra) förklarar att hos 6:2 rör sig om en form a poetisk stilfigur, en s.k graderad numerisk parallellism, där det inte handlar om en bokstavlig numrering av dagar (eller tidsperioder) utan är ett idiomatiskt uttryck för ”efter en kort tid”. Robert V. McCabe skriver att:</div><blockquote class="tr_bq"><i><span lang="EN-US">“…Hosea’s use of numbers “two” and “third” as qualifiers is different than the pattern we see in Genesis 1. Hosea’s use of these numbers is a common Semitic rhetorical feature known as a graded numerical device... As such, the emphasis is not on a literal numbering of days, but refers to a brief period of time”</span></i><span lang="EN-US"> <span class="MsoFootnoteReference"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Yom+siffra.docx#_ftn2" name="_ftnref2" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span lang="EN-US" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;">[2]</span></span></a></span></span></blockquote><div class="MsoNormal">Ifall detta stammer, vilket det faktiskt verkar göra, så faller motargumentet. Men det finns ett till motargument som eventuellt skulle kunna rucka på detta argument. Det är att det verkar vara så att Guds sjunde vilodag i skapelseveckan pågår än idag. Ifall detta stämmer måste den sjunde dagen i skapelseberättelsen vara minst 6000 år lång. Men det argumentet ska jag inte ta upp nu. Men hittills tycker jag att motargumentet mot Day-Age Teorin, att yom kombinerat med ordningstal tyder på en 24-timmmars dag, har stått sig relativt bra.<br />
<br />
Ha det bra så länge!</div><div><br />
</div><div><br />
</div><div><br />
</div><div><br />
</div><div><br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Yom+siffra.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></span></a> <span lang="EN-US">Editor: David G. Hagopian, “The Genesis Debate: three views on the days of creation”, 2001, s. 147<o:p></o:p></span></div></div><div id="ftn2"><div class="MsoNormal"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Yom+siffra.docx#_ftnref2" name="_ftn2" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;">[2]</span></span></span></a> <span lang="EN-US">Robert V. McCabe, A DEFENCE OF LITERAL DAYS IN THE CREATION WEEK, 2000, S. 104, URL: </span><a href="http://www.dbts.edu/journals/2000/mccabe.pdf"><span lang="EN-US">http://www.dbts.edu/journals/2000/mccabe.pdf</span></a><span lang="EN-US"><o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal">Se även ”NET BIBLE’s” kommentar till hos 6:2 på <a href="http://classic.net.bible.org/passage.php?passage=Hos%206:1-3">http://classic.net.bible.org/passage.php?passage=Hos%206:1-3</a></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoFootnoteText"><br />
</div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-5571964342289931122012-03-11T05:55:00.000-07:002012-03-11T05:55:08.714-07:00Day-Age Teorin del 3 – Adam namnger djurenI 1 Mos 2:20 så kan vi läsa att Adam namngav alla "markens djur" och "himmelens fåglar" innan Eva skapades (1 Mos 2:22). Eftersom det står att Gud skapade både man och kvinna på sjätte skapelsedagen så implicerar detta att Adam måste ha namngett alla dessa djur på sjätte dagen innan Eva skapades. Frågan är bara hur kunde Adam hinna med detta? Hugh Ross och Gleason L. Archer argumenterar för att detta pekar mot att "skapelsedagarna" ska förstås som längre tidsperioder för annars verkar vi få en motsägelse mellan kap 1 & 2. <a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/I%201%20Mos%202%20s%C3%A5%20kan%20vi%20l%C3%A4sa%20att%20Adam%20namngav%20alla.docx#_ftnref1" name="_ftn1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 14px;" title="">[1]</a><br />
<br />
Andrew Kulikovsky däremot förklarar att 98% av alla djurarter som finns är ryggradslösa. Detta innebär att av 2.000.000 djurarter så finns det endast 40.000 arter som är ryggradsdjur. Av dessa 40.000 ryggradsdjur så är 25.000 arter djur som lever i vattnet. Dessutom är 4.000 av dessa arter amfibier och de räknas inte heller som "markens djur" eller "fåglar i himlen". Då finns det alltså "bara" 11.000 arter kvar.<br />
<br />
Andrew Kulikovsky förklarar sedan vidare att våra moderna artbegrepp förmodligen inte användes av Mose. Mose indelar djuren efter deras "slag". Inom dessa "slag" så kan det förmodligen ingå flera arter. Andrew Kulikovsky kallar dessa "djur-slag" för "Proto-arter". T.ex så är isbjörn och brunbjörn olika arter utifrån vårt moderna art-begrepp, men Mose skulle förmodligen inkludera dem inom samma "proto-art". Adam kanske inte gav namn till alla olika björnarter utan nöjde sig med att namnge ”proto-arten. Andrew Kulikovsky föreslår att det fanns ca 2500 proto-arter. Ifall Adam skulle namnge en "proto-art" vart femte sekund så skulle detta ta ungefär 3 h och 45 min ifall han tog en 5-minuters paus varje timme. <a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/I%201%20Mos%202%20s%C3%A5%20kan%20vi%20l%C3%A4sa%20att%20Adam%20namngav%20alla.docx#_ftnref1" name="_ftn1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 14px;" title="">[2]</a><br />
<div><br />
<div id="ftn1"> </div></div><br />
Har därmed Andrew Kulikovsky lyckats lösa problemet? Jag är inte helt säker på det. Jag tycker att det finns saker i hans resonemang som inte är så självklara som han själv påstår.<br />
<br />
För det första är det självklart att utesluta amfibier från kategorin "markens djur"? Amfibiedjur lever ju trots allt både på land och i vattnet. För det andra går det verkligen att exkludera alla ryggradslösa djur från kategorin "markens djur". Många leddjur, som spindlar och andra insekter, lever ju inte i vattnet även om flera av dem lever i lite mer fuktiga miljöer. Är det säkert att dessa inte skulle kunna ingå i gruppen "markens djur"? Cirka 80% av jordens arter är leddjur och även om endast en minoritet av dessa skulle räknas som ”markens djur” så finns det en risk att denna faktor skulle kunna sabba hela Kulikovsky’s ekvation.<br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6EmcS-f62Sy_dYkgSdraNsDWCHCg6Ngy1oKRelHpPTd0FchagE7d6sKy4bpGrI6Lwlb4FhK1qgUroSc2aUwo21thWzg-3wRuQZQ11Z0sYP_iS1NOMsNMi-8rvCVNmHOfXYs6HXcVoXQI/s1600/Sucevita_murals_2010_04.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="158" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg6EmcS-f62Sy_dYkgSdraNsDWCHCg6Ngy1oKRelHpPTd0FchagE7d6sKy4bpGrI6Lwlb4FhK1qgUroSc2aUwo21thWzg-3wRuQZQ11Z0sYP_iS1NOMsNMi-8rvCVNmHOfXYs6HXcVoXQI/s400/Sucevita_murals_2010_04.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b>Hann Adam namnge alla djur på en dag? Vad tror du?</b> <span style="font-size: xx-small;">(Källa Wikipedia)</span></td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
Jag är osäker på exakt vilka djurgrupper som Bibeln syftar på när det står ”markens djur” och ”Himmelens fåglar”. Beroende på hur du svarar på följande frågor så påverkar detta sannolikheten för att Adam skulle ha hunnit namnge djuren på en dag.<br />
<blockquote class="tr_bq">1. Vilka djurgrupper ingår inom kategorierna "Markens djur" och "Himmelens fåglar"? </blockquote><blockquote class="tr_bq">2. Hur många arter ingick i en "proto-art"?</blockquote>Jag vet inte om det går att använda detta som ett absolut motbevis mot en ungjordskreationistisk tolkning. Detta verkar ju faktiskt vara en öppen fråga. Men pusselbitarna faller åtminstone bättre på plats utifrån (t.ex) Day-Age Teorin i detta fall. Det kan finnas en risk att en 24-timmars tolkning blir krystad här. Men detta är naturligtvis inte den enda faktorn som avgör vilken tolkning som är mest sannolik. Vad tycker du som läsare om detta argument? Håller det eller håller det inte? Någon som är mer kunnig om biologi än mig får gärna dela med sig av sin åsikt. Ha det bra så länge!<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 14px;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/I%201%20Mos%202%20s%C3%A5%20kan%20vi%20l%C3%A4sa%20att%20Adam%20namngav%20alla.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[1]</a> Editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", s. 143-144</span></span></span></div><div class="MsoFootnoteText"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/I%201%20Mos%202%20s%C3%A5%20kan%20vi%20l%C3%A4sa%20att%20Adam%20namngav%20alla.docx#_ftnref1" name="_ftn1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 14px;" title="">[2]</a> <span style="font-size: x-small;">Andrew Kulikovsky, <i>"How Could Adam Have Named All the Animals in a Single Day?"</i>, 2005, URL: </span><a href="http://www.answersingenesis.org/articles/cm/v27/n3/day">http://www.answersingenesis.org/articles/cm/v27/n3/day</a></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-72014789532281256352012-03-08T10:47:00.003-08:002012-03-08T10:52:57.821-08:00Day-Age Teorin del 2 – Ordet Yom & Psalm 90<div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Det hebreiska ordet i bibliska grundtexten som har översatts till ”dag” i våra svenska biblar är ordet ”Yom”. Ordet Yom kan, precis som i den svenska översättningen, betyda ”dag” men den kan också ha fler betydelser.</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">1. 12-timmarsdag</span> </blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">2. 24-timmarsdag</span> </blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">3. Längre begränsad tidsperiod <span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 11pt; line-height: 115%;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[1]</a></span></span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title=""></a></span></span></blockquote><div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title=""></a></span></span></div><div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></span></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Det som förespråkare för Day-Age teorin försöker göra är att argumentera för att Mose syftade på den tredje betydelsen av "yom" när han skrev ner skapelseberättelsen. Rich Deem skriver att ordet ”yom” i uttrycket ”Herrens dag” syftar på en tidsperiod som är längre än 24 timmar, närmare bestämt 7 år<a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn2" name="_ftnref2" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 115%;">[2]</span></span></span></a>. Jonathan Sarfati tycker att detta är ett irrelevant exempel eftersom ordet ”yom” kombineras med ordningsnummer och frasen ”afton och morgon” i Skapelseberättelsen. Därför anser han att detta inte är ett jämförbart exempel. Men Jonathan Sarfati erkänner ändå indirekt att ordet yom KAN betyda längre tidsperiod även om han inte tror att detta är fallet i Skapelseberättelsen. </span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn2" name="_ftnref2" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="line-height: 18px;">[3]</span></span></span></a></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3uwoE_Hp6FJiwq-Q9EDXEGjUWVbvZqIl_Q74nmgrJghPGeGqtxiwCd7vTHijav4APhjROcZmQ5ja7vK7iDa1ezoivcsnW2Q1yPBQX_AAr6veyHhaa8BbiuRqCOAs4Y2K0NmS7nlBv8Yg/s1600/MARTIN_John_Great_Day_of_His_Wrath.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><img border="0" height="255" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj3uwoE_Hp6FJiwq-Q9EDXEGjUWVbvZqIl_Q74nmgrJghPGeGqtxiwCd7vTHijav4APhjROcZmQ5ja7vK7iDa1ezoivcsnW2Q1yPBQX_AAr6veyHhaa8BbiuRqCOAs4Y2K0NmS7nlBv8Yg/s400/MARTIN_John_Great_Day_of_His_Wrath.jpg" width="400" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><b>Herrens dag</b> <span style="font-size: xx-small;">(källa Wikipedia)</span></span></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></o:p></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> Ett annat ställe som brukar användas som bevis för att yom används för att beskriva en längre tidsperiod är 1 Mos 2:4, där det står:</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 16px;"><i>“These are the generations of the heavens and the earth when they were created, in the day [yom] that the LORD God made the earth and the heavens.”</i></span></span> <span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; line-height: 16px;">(English Standard Version ©2001)</span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-color: #f9fdff; background-image: initial; background-origin: initial; color: #001320; font-size: 10.5pt; line-height: 115%;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Här syftar ordet yom på en längre period, dvs hela ”skapelseveckan” som är en längre period än 24 timmar. <a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn3" name="_ftnref3" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 11pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></span></a> Jonathan Sarfati invänder och menar iställlet att "yom" används som ett idiomatiskt uttryck för ”när” i detta sammanhang. <a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn4" name="_ftnref4" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 11pt; line-height: 115%;">[3]</span></span></span></a> Han skriver:</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"></span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">“Here [gen 2:4], yôm is prefixed by be— beyôm—so it is an idiomatic expression for ‘when’ as the NIV has it. The context is totally different from Genesis 1, where there are no prepositions with yôm.”</span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Jonathan Sarfatis slutsats delas också av dem som skrev ”NET Bible with Companion CD-Rom”. <a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn4" name="_ftnref4" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 11pt; line-height: 17px;">[4]</span></span></span></a> Detta skulle i sådana fall kunna vara förklaring till varför Folkbibeln och Bibel 2000 har översatt ”yom” med ”när” här istället.</span></div><br />
<div class="MsoNormal"><br />
</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi98T8rWIYLYc1UD-Q3zxbbIKn2BlMjzBor8yZZuc1JS7xR-R5clDCDUh58a8N8SL4UV_fQlz5X9MpYG9TNH7ktvPAO-RFPveg8WNhH3So9ocyxXBq60Wg5kzlJpy2Ew_iMmdD2guwmdDY/s1600/Wooden_hourglass_3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi98T8rWIYLYc1UD-Q3zxbbIKn2BlMjzBor8yZZuc1JS7xR-R5clDCDUh58a8N8SL4UV_fQlz5X9MpYG9TNH7ktvPAO-RFPveg8WNhH3So9ocyxXBq60Wg5kzlJpy2Ew_iMmdD2guwmdDY/s320/Wooden_hourglass_3.jpg" width="158" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><b>Hur uppfattar Gud tiden</b>..? <span style="font-size: xx-small;">(Källa Wikipedia)</span></span></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Ett tredje argument för att ”yom” kan betyda längre tidsperiod är psalm 90:5. <span lang="EN-US">Hugh Ross och Gleason L. Archer skriver följande:</span></span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><i><span lang="EN-US">”The same author of Genesis (Moses) wrote in Psalm 90:4, ’For a thousand years in your sight are like a day that has just gone by, or like a watch [four hour] in the night.’ Moses seem to state that just as Gods ways are not our ways (Isa 55:9), Gods days are not our days ” </span></i><span class="MsoFootnoteReference"><span lang="EN-US"><span class="MsoFootnoteReference"><span lang="EN-US" style="font-size: 11pt; line-height: 115%;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftn6" name="_ftnref6" title="">[1]</a></span></span></span></span></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Det är sant att Gud upplever tiden på ett radikalt annorlunda sätt än oss människor. Men innebär detta att Gud skulle vara oförmögen att veta hur en människa upplever tiden? Svarar du ja skulle man kunna ifrågasätta ifall Gud är allvetande. Förutom detta så verkar bibelversen själv indikera att Gud faktiskt vet hur vi människor upplever tiden. Hur skulle man annars kunna jämföra 1000 år med en (människo-)dag ifall Gud inte hade vetat hur en människa upplever tiden? </span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Sedan tycker jag att det blir lite godtyckligt att använda psalm 90 som en matematisk formel för att omvandla ”dag” till ”längre tidsperiod” bara på skapelseberättelsen. Varför inte använda denna ”formel” på resten av Gamla Testamentet också när vi väl har börjat?</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></o:p></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJyMXA56Sf7EX21eKzMrSKKlQe9fwakHS4qqKtzOcTGvyfifI4lZdSktBdEV8GOJH-IxXZjtVj-Fpbf5JzybYtmiXTu1hkv5nQHrJxhlW87GeCbaSXLjLbgIPtf-sB2sbuj8lhAmOR98Y/s1600/Swiss-Commemorative-Coin-1979b-CHF-5-obverse.png" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJyMXA56Sf7EX21eKzMrSKKlQe9fwakHS4qqKtzOcTGvyfifI4lZdSktBdEV8GOJH-IxXZjtVj-Fpbf5JzybYtmiXTu1hkv5nQHrJxhlW87GeCbaSXLjLbgIPtf-sB2sbuj8lhAmOR98Y/s200/Swiss-Commemorative-Coin-1979b-CHF-5-obverse.png" width="200" /></span></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> Ps 90 som matematisk formel? </span></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></o:p></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Även om jag har sågat 2/3 argument så kan vi ändå dra slutsatsen att ”yom” kan betyda längre tidsperiod. Men detta räcker inte som argument för att dra slutsatsen att ”yom” syftar på längre tidsperiod i det specifika sammanhanget i 1 Mos 1:1-2:3. En förespråkare för Day-Age teorin behöver dessutom kunna visa att "yom" kombinerat med ordningsnummer och frasen ”afton och morgon” inte nödvändigt måste syfta på en 24-timmarsdag. Annars fall hela deras case. Jag kommer att titta på den frågan framöver men kanske inte nödvändigtvis i nästa blogginlägg. </span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></div><div><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br clear="all" /> </span><br />
<hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></span></a><span lang="EN-US"> Editor: David G. Hagopian, ”The Genesis Debate:three views on the days of creation” s. 125 & 146<o:p></o:p></span></span></div></div><div id="ftn2"><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 115%;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftnref2" name="_ftn2" title="">[2]</a> Richard Deem, "Biblical evidence for long creation days", URL: </span></span></span></span><a href="http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html"><span lang="EN-US">http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html</span></a></div><div class="MsoNormal"><span lang="EN-US"><o:p></o:p></span></div></div><div id="ftn3"><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 115%;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftnref3" name="_ftn3" title="">[3]</a> Jonathan Sarfati, "Ross-Hovind Debate, John Ankerbergs show, October 2000", URL: </span></span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftnref3" name="_ftn3" title=""></a></span></span><a href="http://creation.com/ross-hovind-debate-john-ankerberg-show-october-2000-analysis-by-jonathan-sarfati">http://creation.com/ross-hovind-debate-john-ankerberg-show-october-2000-analysis-by-jonathan-sarfati</a></div></div><div id="ftn4"><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/F%C3%B6rslag%20till%20kommande%20blogginl%C3%A4gg.docx#_ftnref4" name="_ftn4" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 115%;">[4]</span></span></a> </span></span><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">På sida 1458 förklaras att 1 Mos 2:4 är ett idiomatiskt uttryck för ”när”. Vill du få mer ingående förklaring så klicka på länken brevid. </span><a href="http://books.google.se/books?id=OPOu1UgIKjYC&pg=PA1458&lpg=PA1458&dq=idiomatic+expression+gen+2:4&source=bl&ots=xWA4CBNrHe&sig=m25UmCT4v3YfU5s4w_MOdBhEVoI&hl=sv&sa=X&ei=8edXT5HhLO-P4gTO17WlDw&ved=0CHEQ6AEwCQ#v=onepage&q=idiomatic%20expression%20gen%202%3A4&f=false" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">http://books.google.se/books?id=OPOu1UgIKjYC&pg=PA1458&lpg=PA1458&dq=idiomatic+expression+gen+2:4&source=bl&ots=xWA4CBNrHe&sig=m25UmCT4v3YfU5s4w_MOdBhEVoI&hl=sv&sa=X&ei=8edXT5HhLO-P4gTO17WlDw&ved=0CHEQ6AEwCQ#v=onepage&q=idiomatic%20expression%20gen%202%3A4&f=false</a></div></div><div id="ftn5"><div class="MsoFootnoteText"><br />
</div></div><div id="ftn6"><div class="MsoFootnoteText"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: x-small;"><span style="line-height: 14px;"><br />
</span></span></div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-17128624849966750762012-03-06T12:14:00.008-08:002012-03-07T01:06:00.554-08:00Day-Age teorin del 1 - Naturens bok<div class="MsoNormal"></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Francis Bacon på 1600-talet menade att naturvetenskapen var en del av Guds allmänna uppenbarelse i naturen. Han talade om att det fanns två böcker: Bibeln och ”Naturens bok”. Dessa två böcker kan inte säga emot varandra eftersom Gud är författaren till bägge. Ifall de ser ut som att dessa två ”böcker” motsäger varandra så måste det vara för att vi har misstolkat den ena av dem eller möjligtvis misstolkat båda två.</span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[1]</a> </span></span></span><span style="line-height: 18px;">Hugh Ross säger att man skulle kunna likna ”Naturens bok” vid en 67:e bibelbok*. Hugh Ross och Gleason L. Archer skriver följande i polemik mot ungjordskreationisterna J. Ligon Ducan och David W. Hall: </span></div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><i>“Duncan and Hall declare that our understanding of nature’s record is in all respects inferrior to our understanding of the Bible. Psalm 19:1-4, however, emphatically states that God “speaks” through what he has created. <b>Nature is God’s “expression” as much as the Bible</b>… If our reading of nature’s record conflicts with our understanding of the Bible’s words, we know we have erred in our interpretation of either or both. <b>To ignore what the record of nature tells us about gravity or stars or creation dates would be as foolish as ignoring what Romans tells us about propitiation or justification.</b>”</i></span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[2]</a></blockquote><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Man får verkligen intrycket när man läser Hugh Ross och Gleason L. Archer att de inkluderar naturvetenskapen i Guds allmänna uppenbarelse. Ifall naturvetenskapen ingår I Guds allmänna uppenbarelse då borde den vara en relativt tung faktor att räkna med när vi ska avgöra vilken tolkning av Bibelns skapelseberättelse som är den rätta. </span><span style="line-height: 18px;">Jag ifrågasätter inte huruvida vi bör ta Guds allmänna uppenbarelse på allvar. Frågan är däremot om Modern Vetenskap ingår i det som Bibeln lär ut som ”Allmän Uppenbarelse”. Robert Thomas har bl.a presenterat följande två argument emot att inkludera modern naturvetenskapen i Guds allmänna uppenbarelse. </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">1. Den kunskap som vi kan få genom Guds allmänna uppenbarelse har alla människor tillgång till. Vi behöver inte söka för att finna den eftersom den är oundviklig. Det spelar ingen roll om du är kunnig akademiker eller bor i en ”primitiv by” ute i Amazonas. Alla har tillgång till den! Modern Vetenskap däremot är relativt ny och alla människor genom historien har inte haft tillgång till den. Därför kan inte Naturvetenskapen ingå i det vi kallar "allmän uppenbarelse". </span></blockquote><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><span style="font-size: xx-small;"> </span></span><span style="line-height: 18px;">2. Det som har blivit uppenbarat i skapelsen är Gud själv - inte kunskap om skapelsen! Genom skapelsen kan alla människor få kunskap om Gud men Gud har inte sagt att han på ett särskiljt sätt har uppenbarat jorden och universums ålder, eller annan kunskap om jorden och universum, i det som vi kallar ”den allmänna uppenbarelsen”. Eller för att direktcitera Robert Thomas "<i>The subject of general revelation is God Himself ... not the physical world.</i>" Därför kan inte modern vetenskap ingå i den "Allmänna Uppenbarelsen". </span><span style="line-height: 18px;"> </span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[1]</a></blockquote><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsT13ghh1i-xw0ZnWEWyT5ZnzwLNH9btdfV1PU3oIiZCGxmt5bqgNArEuTQsXcjciWiUOXzr45FLKO5AcZf6QVbPhek9xHx201HV6a0jyNaC6cJj13fZRKgs5BzaP7w4lVD09n6W8yNHM/s1600/4763francis-bacon.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsT13ghh1i-xw0ZnWEWyT5ZnzwLNH9btdfV1PU3oIiZCGxmt5bqgNArEuTQsXcjciWiUOXzr45FLKO5AcZf6QVbPhek9xHx201HV6a0jyNaC6cJj13fZRKgs5BzaP7w4lVD09n6W8yNHM/s1600/4763francis-bacon.jpg" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Francis Bacon </td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Men säger inte psalm 19:2 att ”himlavalvet förkunnar hans[Guds] händers verk”? Betyder inte det att himlavalvet faktiskt säger något om naturen? Här är det viktigt attt vara försiktig med att inte bara rycka ut en ett stycke ur en poetisk text och bygga en hel lära på den. Ifall vi läser hela vers 2 står det att </span></div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">”Himlarna vittnar om Guds härlighet, </span><span style="line-height: 18px;">himlavalvet förkunnar hans händers verk.”</span></blockquote><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Gordon Fee och Douglas Stuart förklarar att detta är ett exempel på en synonym parallellism. Den andra raden upprepar och/eller förstärker den vad den första raden säger. Den andra raden säger inget nytt! Ifall vi tittar på den första satsen så påstår den att det Gud som blir uppenbarad och inte skapelsen själv. Gordon Fee och Douglas Stuart fortsätter med att skriva: </span></div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">”Poetens syfte uttryckt i vanlig prosa är: ’Gud har uppenbarat sig i sin skapelse, i synnerhet genom himlakropparna.’” </span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[3]</a></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></span> </div><div class="separator" style="clear: both; font-family: Times, 'Times New Roman', serif; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcNDZb9FeXB9gNnjC-0OUzgjjjy5xDVBI5lRXMsFyY7aP4Nd5FJSjAfegb6qajUyzsfX6BAmr3DtTpTm5A0YnFjBTPzle88W0lTy8qNPlRLTRrE3xiNMi4ZP06SCMNUnkMLi4I_Qu4Hu4/s1600/himmel.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcNDZb9FeXB9gNnjC-0OUzgjjjy5xDVBI5lRXMsFyY7aP4Nd5FJSjAfegb6qajUyzsfX6BAmr3DtTpTm5A0YnFjBTPzle88W0lTy8qNPlRLTRrE3xiNMi4ZP06SCMNUnkMLi4I_Qu4Hu4/s320/himmel.jpg" width="320" /></a></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Om nu modern vetenskap inte kan inkluderas i Guds allmänna uppenbarelse betyder det att modern vetenskap inte spelar någon som helst roll när man ska avgöra vilken tolkning som är rimligast? På denna frågan svarar jag nej! </span><span style="line-height: 18px;">Jag menar att det finns starka teologiska motiv för att bedriva vetenskap och, som utgångspunkt, lita på vetenskap! </span></div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">1. Människan är kallad att råda över skapelsen (1 Mos 1:28). </span> </blockquote><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">2. Människan är kallad att vårda och bruka skapelsen (1 Mos 2:15).</span> </blockquote><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">3. Adam fick uppgiften att namnge djuren (1 Mos 2:19).</span></blockquote><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">För att kunna råda över och vårda skapelsen så förutsätter detta att människan inhämtar kunskap om hur skapelsen fungerar. Indirekt verkar Gud uppmana människan att ”bedriva naturvetenskap”. Dessutom så får Adam uppgiften att namnge djuren. Adam var definitivt den första naturvetenskapsmannen och Gud uppmuntrade honom till detta!</span><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" title="">[4]</a> </span></span></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;"><br />
</span></span></span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8EU-9R6gdFimBWjamiF3Nkm1aJc3gADj2PFDvB9daHmK09pL0sBatCyUX5zwLzdxUZ2vfhyphenhyphen93JiT9YMQepSvNX1EF3OWlZb_84yxC5J0d4E10uwVcXtR3_gc45kztZlSoKfSyRuIowCM/s1600/woman+scientist.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8EU-9R6gdFimBWjamiF3Nkm1aJc3gADj2PFDvB9daHmK09pL0sBatCyUX5zwLzdxUZ2vfhyphenhyphen93JiT9YMQepSvNX1EF3OWlZb_84yxC5J0d4E10uwVcXtR3_gc45kztZlSoKfSyRuIowCM/s320/woman+scientist.jpg" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bedriva vetenskap är ett sätt att lyda Guds befallning att råda över skapelsen</td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Utifrån detta så verkar det vettigt att ha som utgångsläge att lita på naturvetenskapen ifall vi inte har några goda skäl att misstro den. Men naturvetenskapen ingår inte i Guds allmänna uppenbarelse och ifall de skulle hamna i kollisionskurs så har Bibeln den tyngsta auktoriteten. Ifall Bibeln är Guds ord så väger den tyngre eftersom en allvetande Gud vet bättre om Skapelsen än vad någon mänsklig naturvetenskapsman gör! </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Däremot om det skulle visa sig att det finns ungefär lika bra argument för två olika tolkningar av Skapelseberättelsen, och den ena har bättre vetenskapligt stöd, då kan naturvetenskapen få fungera som argument för en viss tolkning. Men som Lee Irons och Meredith Kline (två förespråkare för framework-teorin) har sagt: </span></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">”Scripture first, science later”</span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[2]</a></blockquote><div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="color: #2d2d2d;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;">Nästa blogginlägg ska vi titta närmare på Day-Age teorins bibelexegetiska argument för sin tolkning. Vi får se vilket jag tar men jag lutar åt att analysera ordet yom’s olika betydelser. Ha det bra så länge! </span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><br />
</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><div style="font-family: 'Times New Roman';"><br />
<hr align="left" size="1" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;" width="33%" /></div><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 14px;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[1]</a> Andrew S. Kulikovsky, "Scripture and general revelation", URL: </span></span></span><a href="http://creation.com/scripture-and-general-revelation">http://creation.com/scripture-and-general-revelation</a></div><div><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText" style="font-family: 'Times New Roman';"><span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 14px;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftnref1" name="_ftn1" title="">[2]</a> Book editor: David G. Hagopian,</span></span></span><span class="MsoFootnoteReference" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 14px;"> "The Genesis Debate: Three Views of the days of creation", s.72 & 181</span></span></span></div></div></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[3]</a><span style="font-size: x-small;">Gordon Fee & Douglas Stuart,</span> <span style="line-height: 18px;"><span style="font-size: x-small;">”Att läsa och förstå Bibeln”, s. 186</span></span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Den%20allm%C3%A4na%20Uppenbarelsen.docx#_ftn1" name="_ftnref1" style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 15px; line-height: 17px;" title="">[4]</a> <span class="MsoFootnoteReference"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 14px;">Stefan Gustavsson, "Kristen på goda grunder", </span></span></span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 13px; line-height: 14px;">s. 167-168,</span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><span style="font-size: x-small;"><br />
</span></span></div><div style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span style="line-height: 18px;"><span style="font-size: x-small;">*Hugh Ross liknar ”Naturens bok” vid en 67:e bok men det betyder inte att han menar att den är en 67:e bok. Ruben Baron från ”Answers in Creation” menar att Hugh Ross har fått oförtjänat hård kritik från ungjordskreationister och att han inte alls jämför Naturvetenskapen vid en 67:e bok. (URL: </span></span><span lang="EN-US"><a href="http://www.answersincreation.org/bookreview/oec_trial/oec_trial_4.htm">http://www.answersincreation.org/bookreview/oec_trial/oec_trial_4.htm</a></span><span style="font-size: x-small; line-height: 18px;">)</span></div><div style="color: #2d2d2d; font-family: Times, 'Times New Roman', serif; line-height: 18px;"><br />
</div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-12766131953452184512012-03-04T15:00:00.001-08:002012-03-04T15:03:02.300-08:00Introduktion Day-Age teorinFörst ut på startfältet är Day-Age teorin. Personligen så kom jag i kontakt med Day-Age teorin på allvar först när jag gick i tvåan på gymnasiet. Istället för att se 1 Mos 1:1-2:3 som att Gud skapar världen på sex vanliga dagar så menar man att Gud skapade världen under sex längre tidsepoker. Dessa tidsepoker var betydligt mycket längre än 24-timmar, närmare bestämt flera miljoner respektive miljarder år. Man betonar mycket att det hebreiska ordet "yom" som man har översatt till dag också kan syfta på en längre, fast begränsad, tidsperiod.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<b>Här kommer en summering av de som jag anser är de viktigaste argumenten för Day-Age tolkningen</b><br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">1. Yom kan betyda längre tidsperiod. Till och med i Skapelseberättelsen (1 Mos 2:3) används ordet "yom" för hela "skapelseveckan".<br />
<br />
2. Frånvaron av "afton och morgon" på sjunde skapelsedagen tillsammans med hebr 4 tyder på att den sjunde skapelsedagen är en väldigt lång "dag". Vi befinner oss i den nu idag.<br />
<br />
3. Det händer för mycket saker på skapelsedag sex som tar längre än 24 timmar (t.ex namnge ALLA djuren).<br />
<br />
4. "En dag är som tusen år för Gud". Guds perspektiv på tiden är inte som vårt mänskliga (ps 90:4 & 2 Petr 3:8) .</blockquote><blockquote class="tr_bq">5. Naturvetenskapen, som är en tolkning av Guds allmänna uppenbarelse, pekar mot en gammal jord. </blockquote><br />
<br />
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsSwEar8rEpTrsVnPlUozI0mSccK0RvkzlRIrvjH_ZaBgGNqbfpLZqignAuWIq-dHFESe2AqKvt7EckHuixPkPVjb7v2pmA9LobbnGsZQR9K9BQS7WH2WlvsTxPNeh6nvBjlDFetEWRLs/s1600/Hugh-Ross-lrg.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhsSwEar8rEpTrsVnPlUozI0mSccK0RvkzlRIrvjH_ZaBgGNqbfpLZqignAuWIq-dHFESe2AqKvt7EckHuixPkPVjb7v2pmA9LobbnGsZQR9K9BQS7WH2WlvsTxPNeh6nvBjlDFetEWRLs/s400/Hugh-Ross-lrg.jpg" width="321" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Astronomen Hugh Ross är nog en utav de kändaste förespråkarna av Day-Age terorin</td></tr>
</tbody></table><br />
<br />
<br />
<b>Här kommer en summering av de viktigaste argumenten emot Day-Age teorin. </b><br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">1. Ordet "yom" tillsammans med "afton och morgon" tyder att det handlar om en vanlig dag.<br />
<br />
2. Ordet "yom" tillsammans med ett ordningstal (första, andra, tredje osv) pekar mot att tolka "yom" som vanlig 24-timmarsdag.<br />
<br />
3. I 2 Mos 20 så ger Gud befallning att människan ska jobba sex dagar och vila den sjunde precis som Gud skapade världen på sex dagar och vilade den sjunde. Det verkar finnas en (direkt) koppling mellan vår vilodag och "Guds vilodag". </blockquote><blockquote class="tr_bq">4. Även ifall man skulle kunna tolka "yom" som "längre tidsperiod" så verkar inte kronologin i skapelseberättelsen matcha den "naturvetenskapliga kronologin" fullständigt.<br />
<br />
5. Även ifall det har funnit kyrkofäder som har haft en annan syn på skapelseberättelsen än en "bokstavlig tolkning" så har Day-Age teorin i sitt nuvarande skick uppkommit under de senaste 200 åren och är i den bemärkelsen en "ny tolkning". Bör man inte vara skeptisk mot nya tolkningar?</blockquote><br />
<br />
Jag kommer att ta upp 1-2 argument per blogginlägg i fortsättning och diskutera argumenten som jag har nämnt här ovan. Ifall du inte har förstått något av argumenten ovan så oroa dig inte. Jag kommer att förklara dem mer utförligt. Ni får också gärna kommentera och protestera ifall ni inte håller med mig. Jag kommer i alla fall att börja med argumenten för Day-Age teorin men jag kanske inte tar dem exakt i den ordningen som jag skrev dem i detta blogginlägget. Nu ska jag stänga av datorn och sova. Ha det bra så länge!Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-67668151247179834592012-03-03T16:09:00.002-08:002012-03-03T16:32:17.231-08:00Introduktion tolkningar av SkapelseberättelsenDe två senaste blogginläggen som jag har skrivit här på bloggen har på ett eller annat sätt handlat om Skapelseberättelsen. Jag tror nog att det är få kapitel i Bibeln som är så omtvistade som 1 Mos 1-3. Inte nog med att de är omdiskuterade, det finns så sjukt många olika tolkningar av Skapelseberättelsen. En faktor som onekligen spelar en stor roll i debatten är att inom mainstream modern vetenskap så säger man att universum är ca 13 miljarder gammalt och att jorden är ca 4,5 miljarder år gammal. Ifall man tolkar 1 Mos 1:1-2:3 som att Gud skapade världen på sex stycken vanliga 24-timmarsdygn så kan man nog max stretcha jorden, och även universums ålder, till ca 100 000 år. Detta förutsatt att det är möjligt att det finns glapp i släkttavlorna i 1 Mos 5 &11. Annars hamnar man kanske på 10 000 år. Men det går definitivt inte att pressa in flera miljarder år! Detta har lett till att kristna som håller sig till en "bokstavlig tolkning" ifrågasatt tolkningar av vetenskapliga observationer som används som stöd för en gammal jord och ett gammalt universum. Andra kristna däremot accepterar att jorden är väldigt gammal och förkastar den ungjordskreationistiska tolkningen av Skapelseberättelsen. Det finns väldigt många olika "gammeljords-tolkningar". Jag har inte möjlighet och ork att skriva om och analysera alla olika tolkningar som finns där ute. Jag tänkte fokusera på fyra stycken tolkningar och eventuellt skriva lite om den "bokstavliga tolkningen" på slutet.<br />
<br />
<br />
1. Day-Age interpretation<br />
2. Analogical Day View<br />
3. Timothy Keller's View<br />
4. Framework Interpretation<br />
5. Calendar Day interpretation<br />
<br />
<br />
<div class="MsoNormal"><o:p> Min abition är att jag ska ha skrivit färdigt om alla dessa tolkningar innan mars är slut. Jag startar med Day-Age tolkningen nästa vecka! Värt att nämna är att jag inte kommer att gå in på naturvetenskapliga argument för diverse position utan kommer fokusera på de exegetiska argumenten för dessa olika synsätt. Jag hoppas att du som kommer att följa min lilla bloggserie kommer att uppskatta den oavsett hur du ser på frågan idag. Nu måste jag gå och lägga mig. Klockan är mycket och jag ska upp och jobba imorgon. God natt!</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9ImDekVHZWd0HHewO3Fr5hOEfqiGYUj0LYRUEaX8sO6KrdfoDANC29c2Ynxk1voGfYolHPssBhNtr1hPjovceSnXMESQjArRQ-Ugf4zW2n1PD7uR9V8jV_iC0IufNNgvz_CQqJKWqt8c/s1600/PhilcUK-1274438506.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg9ImDekVHZWd0HHewO3Fr5hOEfqiGYUj0LYRUEaX8sO6KrdfoDANC29c2Ynxk1voGfYolHPssBhNtr1hPjovceSnXMESQjArRQ-Ugf4zW2n1PD7uR9V8jV_iC0IufNNgvz_CQqJKWqt8c/s400/PhilcUK-1274438506.jpg" width="400" /></a></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div><div class="MsoNormal"><o:p><br />
</o:p></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-4762973026490726332012-02-19T15:21:00.001-08:002012-02-19T15:25:09.529-08:00Scientismen och Bibelns skapelseberättelse...<div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
<div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Bibelns första tre kapitel är utan tvekan några av de mest omdiskuterade bland kristna! Jag ska inte diskutera vilken som är den vettigaste tolkningen av de vetenskapliga observationer som har gjorts som är relaterade till universum och allt livs uppkomst. Jag tänkte inte heller diskutera hur man bör tolka Bibelns skapelseberättelse. Jag tänkte diskutera följande frågor... <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span style="font-size: 13.5pt;">1.<span style="font-size: 7pt;"> </span></span><span style="font-size: 13.5pt;">Genom vilka kunskapskällor kan vi få reda på information om Universums och livets uppkomst?<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 36.0pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span style="font-size: 13.5pt;">2.<span style="font-size: 7pt;"> </span></span><span style="font-size: 13.5pt;">Vilken kunskapskälla väger tyngst? Vilken har störst auktoritet?<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Beroende på vad du har för livsåskådning så kommer du att ge olika svar på förutnämnda frågor! Jag tänkte titta närmare på Kristendom och Naturalismens svar på dessa frågor! Ofta tänker vi att man bör börja med frågan om vad vi kan veta för att sedan dra rimliga slutsatser om vad som existerar! Men för att kunna svara på frågan om vad och hur vi kan veta något så måste man faktiskt först göra vissa antaganden om vad som existerar innan man kan svara på den frågan! Här kommer en tabell där jag har försökt ge en enkel översikt över dessa frågor utifrån ett kristet och ett naturalistiskt perspektiv:<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;"><o:p><br />
</o:p></span></div><table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-yfti-tbllook: 1184;"><tbody>
<tr> <td style="border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 87.5pt;" valign="top" width="117"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div></td> <td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 222.2pt;" valign="top" width="296"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 20pt;">Existensfrågan<o:p></o:p></span></b></div></td> <td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 154.7pt;" valign="top" width="206"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 20pt;">Kunskapsfrågan<o:p></o:p></span></b></div></td> </tr>
<tr> <td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 87.5pt;" valign="top" width="117"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 15pt;">Naturalism<o:p></o:p></span></b></div></td> <td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 222.2pt;" valign="top" width="296"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Bara Universum, och allt däri, existerar.<o:p></o:p></span></div></td> <td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 154.7pt;" valign="top" width="206"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Genom mänskligt förnuft och den naturvetenskapliga metoden kan människan inhämta kunskap<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;"><br />
</span></div></td> </tr>
<tr> <td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 87.5pt;" valign="top" width="117"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><b><span style="font-size: 15pt;">Kristendom<o:p></o:p></span></b></div></td> <td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 222.2pt;" valign="top" width="296"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Gud existerar. <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Universum, och allt däri, existerar.<o:p></o:p></span></div></td> <td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 154.7pt;" valign="top" width="206"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Håller med naturalisten men vill också lägga till Guds särskilda uppenbarelse (Bibeln) som en kunskapskälla.<o:p></o:p></span></div></td> </tr>
</tbody></table><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;"><o:p><br />
</o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Många människor i vårt samhälle idag kanske inte nödvändigtvis sväljer naturalismens svar på existensfrågan men däremot så brukar man svälja naturalismens syn på kunskapsfrågan! Tron på människans förnuft och Naturvetenskapen är väldigt hög! Den är ofta så hög så att man säger att naturvetenskapen är den överlägset säkraste kunskapskällan jämfört med alla andra (Svag scientism)! Vissa går så långt att de menar att vi bara kan veta om ett påstående är sant ifall det har bevisats vetenskapligt (Stark scientism)! Jag tycker att denna kunskapssyn är problematisk! Låt mig förklara varför!<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">För det första så är scientismen självförgörande! Påståendet "du skall bara tro på det som kan bevisas naturvetenskapligt" kan inte i sig självt bevisas naturvetenskapligt! Du måste förutsätta det som du ska bevisa ifall du ska försöka bevisa att den naturvetenskapliga metoden stämmer med hjälp av den naturvetenskapliga metoden! Detta blir ett cirkelresonemang! Vetenskapliga metodens tillförlitlighet kan inte bevisas med hjälp av natuvetenskapliga metoden och i sådana fall bör vi inte tro på den! Samma problem får även den svaga versionen av scientism eftersom påståendet "Naturvetenskapliga metoden är den säkraste kunskapskällan" inte kan bevisas naturvetenskapligt! Därmed hamnar Vetenskapen själv i kategorin "osäker kunskapskälla".<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">För det andra ifall vi inte utgår ifrån Bibeln som sann kunskapskälla, vad har vi då för skäl att tro på det mänskliga förnuftet, och även naturvetenskapen, är tillförlitliga kunskapskällor? Naturalismen bygger på en människosyn som undergräver tron på det mänskliga intellektets kapacitet att tänka förnuftigt! </span><span lang="EN-US" style="font-size: 13.5pt;"><a href="http://www.crossexamined.org/articles-detail.asp?ID=73&Title=Why%20Trust%20Reason%20if%20You're%20an%20Atheist?">Frank Turek</a> har skrivit att:<o:p></o:p></span></div><blockquote class="tr_bq"><i style="background-color: transparent;"><span lang="EN-US" style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">“If atheistic materialism is true, it seems to me that reason itself is impossible. For if mental processes are nothing but chemical reactions in the brain, then there is no reason to believe that anything is true (including the theory of materialism). Chemicals can’t evaluate whether or not a theory is true. </span></i><i style="background-color: transparent;"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">Chemicals don’t reason, they react.<span class="apple-converted-space">”</span></span></i></blockquote><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 15pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">Våra tankar är resultatet av kemiska reaktioner i vår hjärna. De kemiska reaktionerna är underkastade Naturlagarnas diktatur! Naturlagarna i sin tur kan inte tänka eller värdera, de bara är! Men om vårt tänkande ytterst sätt styrs av det som inte kan tänka och resonera, hur kan vi då lita på vårt intellekt? Om vi inte kan lita på vårt tänkande hur ska vi då kunna lita på den vetenskapliga metoden som förutsätter att människans förnuft fungerar? Ifall Naturalismens stämmer så kan vi inte lita på Naturvetenskapen i över huvud taget!<o:p></o:p></span></span></div><table border="0" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; mso-border-insideh: none; mso-border-insidev: none; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-yfti-tbllook: 1184;"><tbody>
<tr style="height: 87.25pt; mso-yfti-firstrow: yes; mso-yfti-irow: 0; mso-yfti-lastrow: yes;"> <td style="height: 87.25pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 127.5pt;" valign="top" width="170"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><b><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 20pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">Naturlagarna<o:p></o:p></span></b></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 11pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">(kan inte tänka, än mindre resonera förnuftigt)<o:p></o:p></span></span></div></td> <td style="height: 87.25pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 48.0pt;" valign="top" width="64"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0cm; margin-left: 38.25pt; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -20.25pt;"><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-family: Wingdings; font-size: 20pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">è<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt;"> </span></span></span><span class="apple-converted-space"><b><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 20pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;"><o:p> </o:p></span></b></span></div></td> <td style="height: 87.25pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 99.25pt;" valign="top" width="132"><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><b><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 20pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">kemiska processer <o:p></o:p></span></b></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 11pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">(Styrs av naturlagarna)<o:p></o:p></span></span></div></td> <td style="height: 87.25pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 42.5pt;" valign="top" width="57"><br />
<div style="margin-left: 38.25pt; mso-list: l1 level1 lfo2; text-indent: -20.25pt;"><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-family: Wingdings; font-size: 20pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">è<span style="font-family: 'Times New Roman'; font-size: 7pt;"> </span></span></span><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 15pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;"><o:p> </o:p></span></span></div></td> <td style="height: 87.25pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 147.15pt;" valign="top" width="196"><br />
<span class="apple-converted-space"><b><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 15pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">Tankar/ resonemang<o:p></o:p></span></b></span><br />
<span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 11pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">(endast resultatet av kemiska processer)<o:p></o:p></span></span></td> </tr>
</tbody></table><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span class="apple-converted-space"><span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; font-size: 15pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;"> <o:p></o:p></span></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Ifall vi utgår ifrån att Bibeln är Guds felfria ord (rätt tolkad) så har vi en stabilare grund att bygga vidare på för att kunna lita på människans förnuft och därmed även naturvetenskapen! <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;"> Gud har epitet ”Ordet” i inledningen till Johannesevangeliet. ”Ordet” kommer från det grekiska ordet ”Logos”. Att Gud är Logos innebär att Gud är logisk och förnuftig till sin natur! Gud har skapat människan till sin avbild och därför har vi också del av Guds förnuftighet även ifall vi inte har samma grad av förnuftighet! </span><span style="font-family: Georgia, serif;">Gud har valt att dela med sig av sin förnuftighet genom att skapa en immateriell zon i människans inre, kallad ande/själ, som inte styrs av blinda oförnuftiga naturlagar! Hur har vi fått kunskap om detta? </span><span style="font-size: 13.5pt;">Jo genom att Gud kommunicerat detta till de människorna som skrev ner Bibeln! <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Jag har fått upplevelsen att många teistiska evolutionister, och även vissa andra gammeljordskreationister, har accepterat en svag scientism där naturvetenskapen har högre auktoritet än Bibeln som kunskapskälla. Min fråga är varför ska vi utgå ifrån att Naturvetenskapen är en tyngre auktoritet än Bibeln? Ifall vi inte börjar med att utgå ifrån Bibelns auktoritet vad har vi då för grund för att lita på vetenskapen i över huvud taget? Ifall Bibeln är grunden för att lita på Naturvetenskapen som kunskapskälla, borde inte detta leda till att den har högre auktoritet än naturvetenskapen? Jag skulle vilja utmana er teistiska evolutionister, ifall ni skulle hitta starka exegetiska argument för att skapelseberättelsen ska tolkas bokstavligt skulle ni då vara beredda att följa bevisen varthän de leder på detta område? <span id="goog_2117885052"></span>Samuel Varg Thunberg<span id="goog_2117885053"></span> som är uttalad teistisk evolutionist skriver följande på sin <a href="http://samuelvargthunberg.se/2011/06/05/det-ar-en-fraga-om-trovardighet-ii/">blogg</a>. <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><blockquote class="tr_bq"><o:p><i>”Blir någon sjuk och rekommenderas av 99 läkare att göra en viss åtgärd medan 1 läkare säger något annat så kräver väldigt få människor bevis för varför man ska lita på de 99… Jag skulle aldrig drömma om att lägga fram egna evidens för varför de 99 har rätt… Varför? Jo – för att jag litar på deras yrkeskunnighet! Precis samma sak gäller när det kommer till evolutionstoerin – jag är ingen expert på ämnet utan en glad, halvkunnig amatör…”</i> </o:p></blockquote><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">Han kräver alltså inte bevis eftersom han litar på läkarnas yrkeskunnighet. Men ifall Gud finns och har uppenbarat sig i Bibeln så borde Hans omdöme väga tyngre än någon mänsklig vetenskapsman! Ligger det inte i sakens natur att en allvetande Gud borde ha bättra koll på hur universum fungerar, och dess historia, än en människa som utgår ifrån ett begränsat antal observationer som hon sedan försöker tolka? <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 13.5pt;">När jag skriver detta så kommer med största sannolikhet invändningen mot detta resonemang vara att Gud måste vara en bedragare ifall Han medvetet skapar naturen så att den ser gammal, och att evolutionen har skett, trots att detta inte stämmer! Detta behöver inte nödvändigt vara fallet! Det kan ju vara så att vi har dragit fel slutsatser eftersom vi inte har helhetsbilden ännu! Det kan ju faktiskt vara så att vi har misstolkat de observationer som vi har gjort! Felet kanske inte ligger hos Gud utan hos oss! <o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;"> Jag ifrågasätter varför naturvetenskapen automatiskt har företräde som högsta auktoritet i dessa frågor! <span style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-style: none; border-bottom-width: 1pt; border-image: initial; border-left-color: windowtext; border-left-style: none; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-style: none; border-right-width: 1pt; border-top-color: windowtext; border-top-style: none; border-top-width: 1pt; padding-bottom: 0cm; padding-left: 0cm; padding-right: 0cm; padding-top: 0cm;">Varför skall vi svälja en (i praktiken) naturalistisk scientistisk kunskapssyn? Ifall vi inte utgår ifrån Bibelns sanning, varför skulle vi då utgå ifrån att människans förnuft är tillförlitligt? </span></span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;">Bibeln ger ju oss den filosofiska grunden som behövs för att kunna lita på människans förnuft, och i förlängningen naturvetenskapen, i över huvud taget! Och ifall Gud har talat genom Bibeln, borde inte detta ha högst auktoritet utifrån motiveringen att Gud är allvetande? <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;">Det kan mycket väl vara så att det finns andra möjliga tolkningar av Skapelseberättelsen som harmoniserar bättre med ”modern vetenskap” än den bokstavliga. Kanske har Samuel Varg Thunberg rätt när han argumenterar för en <a href="http://samuelvargthunberg.se/2012/01/30/skapelseberattelsen-ar-en-allegori/">allegorisk tolkning av skapelseberättelsen</a>. Men är han, och andra teistiska evolutionister, beredda att överge sin gamla ståndpunkt ifall det dök upp exegetiska argument som pekade mot en mer bokstavlig förståelse av skapelseberättelsen och därmed en yngre jord? <o:p></o:p></span></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-53241760845514493082012-01-30T13:56:00.000-08:002012-01-30T13:56:40.385-08:00Tror alla katoliker samma sak?De senaste veckorna så har jag gjort en egen research om Skapelseberättelsen och olika argument för och emot olika tolkningar av den. Jag ville läsa lite grand om hur de tidiga kyrkofäderna tolkade skapelseberättelsen så jag googlade på "Church Fathers" och "Genesis". Då hittade jag en artikel från "Catholic Answers" som hette "<a href="http://www.catholic.com/tracts/creation-and-genesis">Creation and Genesis</a>". Jag tyckte att artikeln var bra! Den gav en relativt bra översikt över hur olika kyrkofäder har tolkat skapelseberättelsen. Men jag lade märke till en sak som jag tyckte var lite konstigt:<br />
<div><br />
</div><div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-size: large;">"Catholics are at liberty to believe that creation took a few days or a much longer period, according to how they see the evidence, and subject to any future judgement of the Church (Pius XII's 1950 encyclical <i>Humani </i>Generis 36-37). "</span></blockquote><div>När jag har talat med katoliker så har jag många gånger fått höra att det är så hemskt att protestanter inte kan komma överrens om hur man ska tolka bibeltexterna. "Ni protestanter och alla era privata tolkningar". Men katoliker däremot, de är alltid överens om hur man ska tolka Bibeln för de har ju påven som förklarar hur man ska tolka Bibeln. Men när det kommer till Bibelns första kapitel så tillåts plötsligt katoliker att vara oense om tolkning. Hur pass bra rimmar detta med tanken att alla katoliker tror exakt likadant och tolkar Bibeln precis lika? Luktar motsägelse tycker jag...<br />
<br />
Jag kommer inom sinom tid att skriva blogginlägg som ska ta upp ämnena skapelseberättelsen och katolicism. Sedan kanske jag skriver om en del annat om jag blir inspirerad. Jaja den som lever får se! Ha det bra så länge!<br />
<br />
<br />
<br />
</div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-18049551139382592852012-01-24T12:07:00.000-08:002012-01-24T12:07:23.105-08:00Civil olydnad biblisk?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh42i0qdge-Q2kWtFDRvrt-bBl8V88Xh87NV23jEvuaTD1fRhyphenhyphenSY3_IjIODA_jL1e21bctWE6qqhboZlPbqu2g2ooyrXNXporqFMyGNkaslRTUlC_SUeUHIkh7trpKwva76jo2T6KwyHAE/s1600/tomas.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh42i0qdge-Q2kWtFDRvrt-bBl8V88Xh87NV23jEvuaTD1fRhyphenhyphenSY3_IjIODA_jL1e21bctWE6qqhboZlPbqu2g2ooyrXNXporqFMyGNkaslRTUlC_SUeUHIkh7trpKwva76jo2T6KwyHAE/s200/tomas.png" width="150" /></a></div><br />
<br />
<blockquote class="tr_bq" style="text-align: left;"><i><span style="font-size: large;">"De sitter inspärrade i Migrationsverkets förvar. De kan inte försvara sig själva, men vi kan ställa oss i vägen för deras försvar"</span></i> </blockquote><blockquote class="tr_bq" style="text-align: left;"><b>- Thomas Lundström</b></blockquote><br />
<br />
Ikväll ska Migrationsverket utvisa omkring tjugo irakiska flyktingar ifall de får igenom sin vilja. flyktingarna har förvarats i Märsta, norr om Stockholm inför kvällens utvisning. Men organisationen "Aktion mot Deportation" ska göra en blockad. Denna blockad kommer att bestå av 50-100 aktivister som kommer spärra av vägen till flyghållplatsen för att stoppa deportationen. "Aktion mot Deportation" är en religiöst och politiskt obunden förening men det finns flera kristna som deltar i deras aktioner. Thomas Lundström, som är EFK-anställd och general för den kristna ungdomsfestivalen Frizon, har deltagit i tidigare aktioner och han kommer även att delta ikväll. Men han är inte den enda kända kristna profilen som kommer att delta. Stefan Swärld är pastor i Elimkyrkan i Stockholm och har nyligen skrev boken "Efter detta". Han kommer att delta också ikväll.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUyDODEZIGibFtVzwunzDOoSHgvjA10LidopzvCM39akw3tFxEQtAIuS8dgm_uScp4mZ78FABI6Copi5SfABysSPUj9QPI853RjAhA4UITxCiHm4IraMGMAVgaeKnjUsxci9Db_0kz5Kg/s1600/sward_1192737793_160610990.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="131" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUyDODEZIGibFtVzwunzDOoSHgvjA10LidopzvCM39akw3tFxEQtAIuS8dgm_uScp4mZ78FABI6Copi5SfABysSPUj9QPI853RjAhA4UITxCiHm4IraMGMAVgaeKnjUsxci9Db_0kz5Kg/s200/sward_1192737793_160610990.jpg" width="200" /></a><br />
<br />
<span style="font-size: large;"><i>"...jag är beredd på att kanske hamna i häktet"</i></span><br />
<b>- Stefan Svärd</b><br />
<br />
<br />
<br />
Anledningen till att Aktion mot Deportation utför sina aktioner är för att de menar att vi sänder flyktingar tillbaks till länder där de riskerar att fara illa ut. I värsta fall t.o.m dö! Men detta väcker självklart frågor! Även ifall det inte är fel på deras motiv är frågan hurvida metoden är okej. Speciellt från ett kristet perspektiv. Hur ska jag som kristen förhålla mig till Överheten?<br />
<br />
Utgångspunkten utifrån ett bibliskt perspektiv verkar vara att vi ska underordna oss överheten och lyda den.<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzHQtnLkUV-XaJV4Snmn4b5tUMlpaRd-A4sUEVDtSS6wDw8CwiO-ZB1NLXpeQb2YUQ2T6N9nPkt_PwFkQfMR5jpqpS1hfzavdhqcSujaGQHEs3pdi8Co01UzGql2L7DAuXrpiRocRlJ8g/s1600/200px-StPaul_ElGreco.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzHQtnLkUV-XaJV4Snmn4b5tUMlpaRd-A4sUEVDtSS6wDw8CwiO-ZB1NLXpeQb2YUQ2T6N9nPkt_PwFkQfMR5jpqpS1hfzavdhqcSujaGQHEs3pdi8Co01UzGql2L7DAuXrpiRocRlJ8g/s200/200px-StPaul_ElGreco.jpg" width="153" /></a><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;"><i>"Varje människa skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är insatt av honom. Den som sätter sig emot överheten står därför emot vad Gud har bestämt, och de som gör så drar domen över sig själva."</i></span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; font-size: 12px; line-height: 18px;"> - Paulus från Tarsus</span></blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;"><i>"Ge då kejsaren vad som tillhör kejsaren, och Gud vad som tillhör Gud." </i></span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; font-size: 12px; line-height: 18px;">- Jesus från Nasaret</span></blockquote><br />
Samtidigt verkar det som att det finns undantagsfall där det är motiverat att bryta mot lagen ifall det finns ett moraliskt godtagbart skäl att göra detta!<br />
<br />
<span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;"><i>"Man måste lyda Gud mer än människor."</i></span><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; font-size: 12px; line-height: 18px;"> - Petrus, Jesus lärjunge</span><br />
<span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; font-size: 12px; line-height: 18px;"><br />
</span><br />
<span style="line-height: 18px;"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Citatet ovan kommer från apostlagärningarna kapitel 5: där de judiska ledarna ville förbjuda Petrus och de andra kristna lärjungarna att predika om Jesus uppståndelse. Men de vägrade vika ner sig och valde att göra "civil olydnad" genom att fortsätta predika trots förbudet! Ifall Överheten förbjuder mig som individ att vara kristen eller förbjuder mig att evangelisera så verkar detta vara ett godtagbart skäl till civil olydnad! Detta skulle jag säga är undantagsfall nummer 1. Men jag anser att det finns ett till undantagsfall...</span></span><br />
<span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; font-size: 12px; line-height: 18px;"><br />
</span><br />
<blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Constantia, 'Lucida Bright', LucidaBright, 'DejaVu Serif', 'Bitstream Vera Serif', 'Liberation Serif', Georgia, serif; line-height: 18px;"><i>"Kungen i Egypten talade med dem som förlöste de hebreiska kvinnorna, en av dem hette Sifra och den andra Pua, och han sade: "Se efter vad de hebreiska kvinnorna föder, när ni förlöser dem: Om det är en son så döda honom, om det är en dotter så låt henne leva." Men barnmorskorna fruktade Gud och gjorde inte som den egyptiska konungen hade befallt dem utan lät barnen leva. Då kallade kungen till sig barnmorskorna och sade till dem: "Varför har ni gjort på detta sätt och låtit barnen leva?" Barnmorskorna svarade farao: "Hebreiska kvinnor är inte som egyptiska. De är livskraftiga, och innan barnmorskan kommer till dem har de fött." Och Gud lät det gå väl för barnmorskorna, och folket förökades och blev mycket talrikt. Eftersom barnmorskorna fruktade Gud, välsignade han deras hus. "</i><span style="font-size: x-small;"> (2 Mos 1: 15-21)</span></span></blockquote>I citatet ovan så trotsar egyptiska barnmorskor att döda hebreiska pojkar trots att de hade fått befallning från Farao. Det står att "de fruktade Gud" och att Gud välsignade dem för det som de hade gjort! Ifall Överheten stiftar lagar som går ut på att döda oskyldiga människor så verkar detta också vara ett godtagbart argument för att göra "civil olydnad"!<br />
<br />
Här i slutordet så vill jag också säga att bevisbördan ligger på den som anser att man bör bryta mot en lag att ange skäl till varför man bör göra det! Om det inte handlar om att bryta mot förbud att vara kristen och evangelisera eller om det handlar om att rädda en oskyldig persons liv så menar jag att det inte är ett giltigt skäl. Att planka för att man tycker att Västtrafik eller SL har för höga avgifter är inte okej! Sedan vill jag tillägga att den här typen av civil olydnad inte bör vara våldsam! Utifrån Rom 13 så förstår jag det som att det är Överheten som har "våldsmonopol" och ska "bära på svärdet" och hämnas, inte jag som individ!<br />
<br />
Är den typen av civil olydnad som "Aktion mot Deportation" okej utifrån ett bibliskt perspektiv? Det kanske inte är helt självklart men jag lutar mig ändå mot att tycka det! Ifall det verkligen är flyktingar som riskerar att fara illa ut, t.o.m så illa att de kan mista sitt liv, ja då är det med största sannolikhet ett godtagbart skäl! Men vad tycker du som läsare? Jag vet att detta är en het fråga och att många, inklusive mig själv, har träffat människor som är flyktingar som lever i skräck för den här verkligheten! Jag har självklart inte täckt in allt som man kan säga om denna frågan i detta blogginlägg så det är helt okej att flika in med något i komentaren! Här nedanför kommer några läsvärda länkar om ämnet!<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">Länkar...</span><br />
<span style="font-size: x-small;">1) "Blockad mot Migrationsverket", URL <a href="http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/01/23/Vart-kristna-engagemang-maste-ta-sig-uttryck/">http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/01/23/Vart-kristna-engagemang-maste-ta-sig-uttryck/</a> </span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: x-small;">2) "Dags att gömma irakiska flyktingar", URL: <a href="http://helapingsten.wordpress.com/2010/11/09/dags-att-gomma-irakiska-flyktingar/#more-1804">http://helapingsten.wordpress.com/2010/11/09/dags-att-gomma-irakiska-flyktingar/#more-1804</a> </span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: x-small;">3) "Duell: Civill Olydnad", URL: <a href="http://ikon1931.se/artiklar/duellen-civil-olydnad">http://ikon1931.se/artiklar/duellen-civil-olydnad</a> </span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: x-small;">4) "Stefan Swärd med i blockad mot utvisning av irakier", URL: <a href="http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=294855">http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=294855</a></span>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-14262312424413049302012-01-12T12:24:00.000-08:002012-01-12T12:24:19.130-08:00Går det att beskriva Gud med språket?<div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;"></div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; margin-bottom: 0.0001pt;">Går det verkligen att beskriva Gud med språket?* Denna frågan hann jag inte ta upp i mitt föregående blogginlägg så jag skriver om det ikväll istället! Så här skrev Pataphysics of Simulacra i sin blogg:</div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large; margin-bottom: 0.0001pt;"><br />
</div><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><i>"sedan wittgenstein borde vi har förstått att det mänskliga språket är begränsat, att vi kan bara uttycka så långt som språket tillåter (och det är inte så långt som vi tror). men vi kristna envisas uttrycker vem Gud är med språkliga uttryck vilket måste gränsa till avguderi."</i> <span style="font-size: xx-small;">(Sista stycket i tredje kommentaren till </span><a href="http://pataphysicsofsimulacra.wordpress.com/2012/01/07/en-annorlunda-definition-pa-postmodernism/#comments" style="font-size: x-small;">"Annorlunda definition av sanningen"</a><span style="font-size: xx-small;">)</span></blockquote><blockquote class="tr_bq" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><i> "Men när man påstår att en viss språklig beskrivning skulle va på samma nivå som Gud själv så jämställer man Gud och språk. Det går inte jämställa Gud med något." </i><span style="font-size: xx-small;">(femte stycket i femte kommentaren till <a href="http://pataphysicsofsimulacra.wordpress.com/2012/01/07/en-annorlunda-definition-pa-postmodernism/#comments">"Annorlunda definition av sanningen"</a> )</span></blockquote><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large; margin-bottom: 0.0001pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; margin-bottom: 0.0001pt;">Om jag förstår de ovanstående citaten rätt så är Gud "språkligt obeskrivbar". Men blir inte detta i sig en form av språklig beskrivning av Gud genom att tillskriva Gud egenskapen "språkligt obeskrivbar"? Sedan tänker jag så här att ifall det hade varit "avguderi" att beskriva Gud med språkliga uttryck så hade Gud själv inte använt sig av språket för beskriva sig själv! Men nu har Gud gjort det!</div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; margin-bottom: 0.0001pt;"><br />
</div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; margin-bottom: 0.0001pt;">Samtidigt så måste jag ändå delvis hålla med Pataphysics of Simulacra. Vi kan inte med våra förnuft fullt ut förstå hurdan Gud är. Det ligger i sakens natur att ändliga varelser inte fullständigt kan förstå en oändlig Gud! Våra ord verkar inte räcka till för att beskriva, och fullt ut ringa kunna ringa in, hurdan Gud är. Språket är ändå begränsat! Vårt språk kanske har förmåga att beskriva verkligheten med hur som helst så kan vi inte förstå hela verkligheten! Kan vi verkligen beskriva Gud med språket? Går det att veta något om Gud trots språkets begränsning? Hur skall vi lösa det här? Här tror jag att den katolske teologen och filosofen Thomas av Aquino från 1200-talet har sagt en del vettiga saker som kan hjälpa oss när vi ska besvara denna frågan. </div><div class="MsoNormal" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif; font-size: large; margin-bottom: 0.0001pt;"><br />
</div><blockquote class="tr_bq"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjb3rgXxThylWT5Ou_8-LPemLBkiAFAPYxWSOgDehfXhqtDSKFm0zgjizRUfSNB4JOcUKNopoaWOeSLzVNY6zgEiSk0kjhby2lo8PURD3DmB4lKS_Z4ugX1ezm2qeu80fv6ICfR0fppWAo/s1600/200px-St-thomas-aquinas.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; font-size: large; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjb3rgXxThylWT5Ou_8-LPemLBkiAFAPYxWSOgDehfXhqtDSKFm0zgjizRUfSNB4JOcUKNopoaWOeSLzVNY6zgEiSk0kjhby2lo8PURD3DmB4lKS_Z4ugX1ezm2qeu80fv6ICfR0fppWAo/s200/200px-St-thomas-aquinas.jpg" width="131" /></a><i><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">"Analogi, menade Thomas, uppträder när betydelsen i ett ord förändras till en del men inte fullständigt, i olika sammanhang. Analogi är nödvändigt vid utsagor om Gud, för några aspekter av den gudomliga naturen är dold (Deus absconditus) och andra uppenbarade (Deus revelatus) för människans slutna medvetande. Enligt Thomas synsätt, kan människan ha kunskap om Gud genom hans skapelse (allmän uppenbarelse), men bara på ett analogt vis. Människan kan tala om Guds godhet enbart genom att förstå att denna liknar, men inte är identisk med, människans godhet."</span></i><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> (<a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_av_Aquino#cite_note-14">Wikipedia</a>)</span></blockquote><br />
Ifall vi beskriver Gud, med hjälp av språket* på ett analogt sätt så tror jag att vi gör rättvisa både åt:<br />
1. Mänskliga språkets begränsning.<br />
2. att Gud beskriver sig själv med hjälp av mänskliga språket i Uppenbarelsen (Bibeln)¤.<br />
<br />
<span style="font-size: large;">Min slutsats är att vi kan använda språkliga begrepp för att beskriva och säga <b><u>något</u></b> om hurdan Gud är. Samtidigt måste vi vara ödmjuka för att det finns många dimensioner hos Gud som är utanför vårt vetande!</span><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">*beskriva Gud muntligt och skriftligt språk.</span><br />
<span style="font-size: x-small;"><br />
</span><br />
<span style="font-size: x-small;">¤Om man ska vara pettig så har inte Gud enbart uppenbarat (dvs visat) vem och hurdan Han är enbart i Bibeln. Gud har också uppenbarat sig I Skapelsen m.m</span>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-48348084190513287782012-01-11T14:30:00.000-08:002012-01-11T14:30:37.212-08:00Språkets förmåga att kunna beskriva verkligheten!<div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><span style="font-size: 11pt;">Jag har haft en liten Diskussion på bloggen <a href="http://pataphysicsofsimulacra.wordpress.com/2012/01/11/naivt-om-sanningen-tycker-jag/">Pataphysics of Simulcra</a> om Postmodernism, språkets förmåga att beskriva verkligen och särskilt dess förmåga att beskriva hurdan Gud är. Pataphisics of Simulcra lutar mer åt en post-modern och skeptisk syn på språkets förmåga att beskriva verkligheten medan jag själv intar en skeptisk hållning till hans skepticism. Jag lyckas nog inte fånga upp hela diskussionen här men jag har valt att fokusera på två frågeställningar som vi har diskuterat:<o:p></o:p></span></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">1.<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";"> <b><span style="font-size: small;"> 1. </span></b></span></span></b><!--[endif]--><b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Har Språket en förmåga att beskriva verkligheten som den är(kan språket beskriva sanningen)? <o:p></o:p></span></b></div><div class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><!--[if !supportLists]--><b><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">2.<span style="font: 7.0pt "Times New Roman";"> <span style="font-size: small;"><b>2. </b></span></span></span></b><b style="text-indent: -18pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Har språket en tillräcklig förmåga för att beskriva hurdan Gud är?</span></b></div><div style="margin-bottom: .0001pt; margin: 0cm;"><br />
</div><div class="MsoNormal"><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Låt oss börja med den första frågeställningen</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">. Har språket en förmåga att beskriva verkligheten som den är? Jag ska börja med att ta upp Pataphysics of Simulacra’s motargument. Han skriver följande på sin blogg: <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><u><span style="line-height: 115%;">”<b>Att en sanning kan fullständigt uttryckas i en språklig sats (vilket görs i både religion och logiken) är en ganska djärv troshandling.</b></span></u> Man måste då i sådana fall anta att ett tillstånd i världen kan fullkomligt uttryckas i en språklig sats”</span> </blockquote><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">(från blogginlägget "<a href="http://pataphysicsofsimulacra.wordpress.com/2012/01/11/naivt-om-sanningen-tycker-jag/">Naivt om Sanningen</a>")</span></blockquote><div class="MsoNormal"><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Vårt språk som vi tänker med och använder oss av för att formulera utsagor om hurdan verkligheten är, är i sig själv begränsat. Vad ska man säga om det här? Jag menar att citatet ovan är i allra högsta grad en språklig sats. I princip hävdar han att sanningen inte kan beskrivas med språkliga satser. Men citatet ovan är i sig självt ett sanningspåstående som uttrycks som en språklig sats. Då borde vi i ärlighetens namn vara skeptiska mot ifall den språkliga sats som Pataphysics of Simulcra själv uttryckt kan vara sant! Ifall hans språkliga sats inte stämmer så har vi inga goda skäl att misstro språkets förmåga att kunna beskriva verkligheten (om än begränsad kunskap om verkligheten)<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">För det andra så argumenterar han utifrån Kvantmekaniken<o:p></o:p></span></u></b></div><div class="MsoNormal"><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;"><br />
</span></u></b></div><blockquote class="tr_bq"><i><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;">”Kvantfysiken också pekar till att sanningen är inte så enkel som bara en sakförhållande utan har någon sorts kognitiv aspekt, vilket är välkänd i hur medvetna observatörer kan kollapsa vågfunktionen (som är ett suddigt virtuell ”tillstånd” mellan annars verkliga tillstånd). Dvs </span><b><u><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;">en medveten observatör bestämmer att virtuella tillstånd verkligen förvandlas till verkliga tillstånd</span></u></b><u><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;">.</span></u><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"> Kvantfysiken knyter alltså ihop verklighet och kognitiv förmåga. </span><b><u><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;">Sanning kan alltså inte definieras som något oberoende av de som observerar denna sanning.</span></u></b><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"> Sanningen är ett samspel, kanske ett samtal, en kommunikation, sanningen är formbar av de som betraktar sanningen.</span>” </i></blockquote><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Om jag ska vara ärlig så hänger jag inte med på exakt hur kvantmekaniken kan användas som argument emot språkets förmåga att beskriva sanningen. Det beror nog mest på att jag inte är tillräckligt insatt i ämnet. Men låt gå för diskussionens skull! Jag menar ändå att det blir enormt problematiskt att använda Kvantmekanik som argument mot Språkets förmåga att beskriva sanning!<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Språkets förmåga att beskriva verkligheten är en förutsättning för Vetenskapen!</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"> När forskare gör diverse experiment och observationer så beskriver dom resultatet med hjälp av språ! När de tänker, analyserar resultatet så gör dom det också med hjälp av sitt språk! Ifall Kvantfysik undergräver språkets förmåga att beskriva sanningen så kommer detta också att undergräva språkets förmåga att beskriva vetenskapliga sanningar. Ifall Vetenskapen blir undergrävd så går det inte heller att använda kvantfysikaliska argument emot språkets förmåga att beskriva verkligheten eftersom Kvantfysiken själv ingår inom kategorin ”Vetenskap”.<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Nu är det min tur att presentera argument för att språket har förmåga att beskriva verkligheten! Jag har egentligen redan nämnt mitt första argument men jag nämner det igen:<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Ifall man påstår att ”språket inte har (tillräcklig) förmåga att beskriva verkligheten” så använder man sig faktiskt av språket för att beskriva just verkligheten!</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"> Då måste man förutsätta det som man ska motbevisa och det är inte ett särskilt lyckat argument! <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Låt mig raskt vandra vidare till nästa argument! </span><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Mitt andra argument är att Gud är garanten för att vi kan lita på språkets förmåga att beskriva verkligheten!</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"> Gud är den yttersta verkligheten! Gud har alltid existerat och Han förklarar all annan existens! Gud är personlig och det innebär att Han har förmåga att känna, tänka, tycka, vilja, välja m.m. Precis som vi människor använder oss av språk för att tänka så antar jag att Gud också använder sig av språk. Men Guds språk är annorlunda än vårt. Guds egna språk, det som enbart talas inom Treenigheten, har en 100% förmåga att beskriva verkligheten! Det blir en logisk följd av att Gud är allvetande. För att vara allvetande så måste språket som man tänker med ha en fullkomlig förmåga att beskriva verkligheten! Människans specifika språk är en skapelse av Gud. Samtidigt har språk som fenomen, ”Gudsspråket”, existerat hos Gud från evigheter! <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Gud har sedan valt att skapa människan till sin avbild. Gud har utrustat oss med en intellektuell kapacitet att kunna förstå Skapelsen och Gud. </span><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Intellektet har dessutom en förmåga att kunna förstå och kommunicera sanning med hjälp av språk!</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"> Vårt språk är självklart enklare än "Gudsspråket" men fullt tillräckligt för att kunna beskriva verkligheten på ett tillräckligt tillfredställande sätt! Gud har inte lämnat människan ensam utan Han har valt att uppenbara sig själv för människorna trotts syndafallet! </span><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Gud har använt sig av språket för att berätta för oss människor vem han själv är! Ifall språket inte hade haft förmåga att beskriva verkligheten så skulle Han aldrig beskriva sig själv med ord!</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"> Men detta är just precis det som Han gör! <o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Detta erkänner Pataphysics of Simulacra verkar vara ett starkt skäl att lita på språkets förmåga att beskriva sanning! Men han kommer med en invändning:<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><b><u><span style="color: #333333; font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;"><br />
</span></u></b></div><blockquote class="tr_bq"><b><u><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 15pt; line-height: 115%;">”[Jesus:]Ni läser genom hela bibeln, men på nåt sätt missar ni att den handlar om: Mig</span></u></b><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;">. … Så vad vill detta säga? Jo, att språket är ingen garanti att uppfatta sanningen, och det påstår han som vi kallar för ”Ordet”. Dessa s.k. troende kunde läsa raderna, men de kunde inte läsa mellan raderna, för att få fatt på den verkliga tron. Språket är alltså en medel till att förstå sanningen, men korresponderar inte exakt med sanningen."</span></blockquote><div class="MsoNormal"><o:p></o:p></div><div class="MsoNormal"><span style="color: #333333; font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 13.5pt;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Förmodligen så anspelar han på Luk 24:25 där Jesus säger följande till sina lärjungar efter sin uppståndelse:<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal" style="line-height: 13.5pt;"><i><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></i></div><blockquote class="tr_bq"><i><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;">"Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt.” </span></i></blockquote><div class="MsoNormal" style="line-height: 13.5pt;"><i><span style="font-family: 'Times New Roman', serif;"><br />
</span></i></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Ifall Jesus hade menat att språket inte hade haft förmåga att beskriva sanning hade hans respons snarare varit att </span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><i><br />
</i></span></div><blockquote class="tr_bq"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><i>”profeterna vittnade om mig, men jag förstår att ni inget fattade eftersom språket som profterna uttryckte sig med inte hade förmåga att beskriva verkligheten. Men nu ska jag förklara…”</i></span></blockquote><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"><br />
</span></div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: "Times New Roman","serif";">Nej! Jesus är irriterad på dem just därför att de kände till profterna! </span><b><u><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 15.0pt; line-height: 115%;">Ifall språket inte hade haft förmåga att kommunicera sanning så hade Jesus irritation över lärjungarna tröghet varit oberättigad!</span></u></b><span style="font-family: "Times New Roman","serif";"> Men ifall språket faktiskt beskriver verkligheten så hade Jesus anledning att vara irriterad och skälla ut lärjungarna! De borde veta bättre! Problemet varit inte att lärjungarna inte kunde förstå vad profeterna menade utan att de hade otro!<o:p></o:p></span></div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; line-height: 115%;"><b style="font-size: 15pt; text-decoration: underline;">Min slutsats är att språket har en verklig förmåga att kunna beskriva verkligheten, om än en begränsad sådan! Vi kan ha verklig kunskap eftersom Gud är garanten för kunskapen!</b> (Jag hann inte svara på fråga 2 hurvida språket har en tillräcklig förmåga att beskriva Gud. Men jag ska ta upp den frågan i nästa blogginlägg!)<b style="font-size: 15pt; text-decoration: underline;"><o:p></o:p></b></span></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-18406171200036967722011-12-11T16:08:00.000-08:002011-12-11T16:23:23.505-08:00Vilka är de rika? Är julkonsumtionen okej?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"></div><div style="text-align: left;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Hej kära läsare! Nu var det åtminstone en vecka sedan jag skrev något här på bloggen. Detta inlägget kommer inte bli lika genomtänkt som tidigare inlägg. Detta är inte värsta bibelstudiet eller en väl genomtänkt argumenterande text. Jag har inte gjort en supernogrann granskning av källorna även om de verkar vara korekta. Men detta är mina reflektion och personliga tankar. Ifall det jag skriver är rörigt och osammanhängande så är det just för att jag inte har tänkt igenom tillräckligt. Men jag hoppas i alla fall kunna väcka några tankar. Jaja nu får det räcka med förvarningar! <b><u>Ämnet som jag har funderat på är den kristnes förhållande till pengar.</u></b> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">I Markus-evangeliet kapitel 10 och versarna 21-27 står om ett samtal mellan Jesus och en rik man:</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span><br />
<blockquote class="tr_bq"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px;"><b>[Jesus:]</b><i>"Ett fattas dig. Gå och sälj allt vad du äger och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig." Vid de orden blev mannen illa till mods och gick bedrövad sin väg, ty han ägde mycket. </i></span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px; text-align: -webkit-auto;"><i>Jesus såg sig omkring och sade till sina lärjungar: "Hur svårt är det inte för dem som är rika att komma in i Guds rike!" Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: "Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike! Det är lättare för en kamel att komma igenom ett synålsöga än för en rik att komma in i Guds rike." Då blev de ännu mer förskräckta och sade till varandra: "Vem kan då bli frälst?" Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud är allting möjligt."</i></span></span></blockquote><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Är det inte lätt att få för sig att det som Jesus säger till de rika människorna i evangelierna inte riktigt gäller oss. För dom som är rika är väl typ läkare, advokater, företagsledare m.f. De orden som Jesus säger kan ju inte gälla mig, eller? </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><b><u>Sverige tillhör en utav de rikaste länderna i världen.</u></b> Även om du "bara" skulle tillhöra arbetarklassen eller vara en "fattig student" så tillhör du fortfarande den "rika eliten" i världen! Majoriteten av världens befolning har det inte så bra som dig. Även om man tittar historiskt sett så tillhör vi bland de rikaste. Ta t.ex det här med teknik. Även om du inte har den senaste datorn, mobiltelefonen eller Iphonen så är du fortfarande bortskämd tekniskt sett! De rikaste personerna längre tillbaks i tiden kunde kommunicera med en person på så långt avstånd så snabbt och enkelt som du kan med en "gammal mobil" eller en "gammal dator". Inte ens de romerska kejsarna eller kung Napoleon hade tillgång till sådan lyx, inte i detta avseende i alla fall!</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Nu inför jul är det mycket fokus på julkklappar och sånt. Vi svenskar spenderar otroliga mängder på julklappar och det blir lätt "Konsumtionens högtid" snarare än högtid där vi firar Jesus födelse! När jag läste på bloggen "Hela Pingsten" så hittade jag videoklippet nedan. Den handlar om Julkonsumtionen. Är det verkligen rätt att vi lägger så mycket pengar på julklappar och presenter när man skulle kunna använda pengarna för att rädda livet för t.ex svältande människor eller hjälpa människor att få tillgång till rent vatten? Det krävs tydligen relativt små summor pengar för att åtgärda dessa problem. I första Johannesbrevet står det att <span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px;"> </span><span class="Apple-style-span" style="font-style: italic; line-height: 18px;">"o</span><span class="Apple-style-span" style="line-height: 18px;"><i>m någon har denna världens tillgångar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?".</i> <b><u>Vi har "världens tillgångar", ifall vi stänger våra hjärtan för andra människor förblir verkligen Guds kärlek i oss?</u></b> Det är verkligen utmanande budskap och jag är nog inte direkt ett helgon.</span> Hur tänker ni som läser detta?</span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Ligger det något i det som sägs i videoklippet och som skrivs på bloggen "Hela Pingsten"? Eller överdriver de? Jag tänker inte att det är fel att ge bort julklappar, köpa julmat osv. men det kan nog ändå vara värt att ifrågasätta hur stora proportioner som julkonsumtion får ta... </span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;"><br />
</span><br />
<span class="Apple-style-span" style="font-family: Times, 'Times New Roman', serif;">Nu ska jag sova i alla fall...God natt!</span></div><br />
<br />
<br />
Läs gärna...<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="http://helapingsten.wordpress.com/2011/11/21/kop-julklappar-som-raddar-liv-2/">http://helapingsten.wordpress.com/2011/11/21/kop-julklappar-som-raddar-liv-2/</a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br />
</div><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/9IN0W3gjnNE?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-45942884439318903862011-12-02T16:30:00.000-08:002012-10-24T03:14:36.321-07:00Massmordet i Indien på 1800-taletIdag när jag kom hem från skolan så satte jag mig ner och tittade på en BBC-dokumentär om Rasismens historia. Det var fruktansvärt hemskt att titta på! Det finns fruktansvärt mycket hemska saker som skedde på 1800-talet som medelsvensson inte känner till! Låt mig få upplysa dig som läsare om några saker som sades på BBC-dokumentären!<br />
<br />
På 1870-talet så drabbades Indien av en svår smältkatastrof. Den brittiska kolonialmakten, ledd av Lord Lytton, hade tvingat befolkning att odla ris m.m som de sedan skulle skicka till Storbrittanien och USA. Däremot så fick inte indierna själva ta del av maten som de själva hade odlat! Lord Lytton hamstrade mat medan miljontals människor svalt ihjäl! Britterna tvingade indierna att gå långa marcher och placerade dem i arbetsläger där de tvingades till hårt arbete! På 1870-talet dog 8 miljoner indier pga detta! Nästan 13 miljoner indier svalt ihjäl sammanlagt 1870-1900! Det grymmaste var att det var så ofattbart många barn som dog i dessa dödsläger!<br />
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8n76dQry1oevakyF-qHuIczRb1PTArjVXi7Bm5aU1bLkG8jOH6hywPx4vvBwIp-MhLFeHxpQd-Sz42ashFXeKZ3-_VLnPKUbgkIwH9I67gLTvCR1z1qMeUcIFXE-ooR4d1tQiQZGW1ds/s1600/India+massacre.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="199" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8n76dQry1oevakyF-qHuIczRb1PTArjVXi7Bm5aU1bLkG8jOH6hywPx4vvBwIp-MhLFeHxpQd-Sz42ashFXeKZ3-_VLnPKUbgkIwH9I67gLTvCR1z1qMeUcIFXE-ooR4d1tQiQZGW1ds/s320/India+massacre.jpg" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr>
</tbody></table>
<br />
Lord Lytton rättfärdigade sitt handlande med hjälp av socialdarwinistiska argument- det var <i>"Survival of the fittest"</i> som gällde! Britterna var den "Starka rasen" och indierna var den svaga och "lägre stående rasen" som var dömd till undergång! Alla människor var ju inte lika mycket värda då det fanns vissa människoraser som var mer utvecklade och högstående än andra! Genom att låta de "svaga raserna" gå under så fördes Evolutionen i rätt riktning! I Vetenskapens namn dödades miljoner av människor! Men det var inte bara i Indien som detta skede! Tidigare på 1800-talet så utrotade de brittiska bosättarna hela den Aborginska urbefolkningen i Tasmanien på 5000 personer! Liknande brott skedde också i både Afrika och Amerika!<br />
<br />
Britterna var i princip lika rasistiska och råa på 1800-talet som de tyska nazisterna var på 1900-talet! Låt mig anknyta till temat på mitt förra <a href="http://emanuel-hai.blogspot.com/2011/11/brott-i-ateismens-namn_15.html">blogginlägg</a> där jag skrev lite om brott i Ateismens namn! Nyateister menar att det inte har skett några brott i Ateismens namn och att världen skulle bli bättre utan alla religioner. Om alla var ateister så skulle det ske mycket mindre ondska i världen! Detta menar jag är ett naivt synsätt.<br />
<br />
Ifall man avskaffar Gud och Uppenbarelsen (Bibeln) som högsta auktoritet så kommer man ersätta detta med något annat! Denna auktoritet blir ett slags "Guds-substitut"! Vid Upplysningen så blev människans förnuft auktoritet! Naturvetenskapen var redan innan en viktig auktoritet men nu fick den en högre auktoritet än Bibeln! Vetenskapsmännen blev de nya "prästerna" i samhället! Sedan har man utfört hemska dåd i Vetenskapens namn! Både socialdarwinister och senare nazister hänvisade till den "Vetenskapliga Auktoriteten" när de motiverade rasism och hemska dåd! Detta innebär självklart inte att Socialdarwinism och rasbiologi verkligen var vetenskapligt bara för att man påstod det. Men poängen var att massmord skede helt eller delvis i "Vetenskapens namn"! Avskaffande av religion är ingen garanti för att det blir fred på jorden! Människan hittar nya ursäkter för att ge utlopp för sin ondska! Detta tror jag är en viktig tankeställare med tanke på att Vetenskapen har sådan status i vårt samhälle fortfarande idag!<br />
<br />
Min andra fundering är mer självrannsakande. Är det inte så att fattiga människor exploateras och svälter för att vi i Västvärlden ska ha det lyxigt fortfarande i våra dagar? Vilken typ av motiveringar har vi idag?<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/-eX5T68TQIo?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-27163771771077188712011-11-15T08:19:00.001-08:002011-11-15T08:19:00.759-08:00Brott i Ateismens namn<div class="MsoNormal">Jag tänkte skriva lite om brott som begåtts i Ateismens namn. Till att börja med så vill jag säga att jag inte är ute efter att svartmåla ateister. Jag menar inte att ateister nödvändigtvis skulle vara sämre människor än andra. Det finns säkerligen många ateister som är moraliskt sätt bättre än vad många religiösa är. Men det florerar en myt i vårt samhälle att det bara har begåtts brott i Religionens namn och aldrig i Ateismens namn! Jag får intrycket att en del ateister t.o.m menar att ateister skulle vara bättre människor än de som är anhängare av någon religion. </div><div class="MsoNormal"><b><br />
</b></div><div class="MsoNormal">De mest solklara exemplen från historien där det har begåtts brott i Ateismens namn är ju alla illdåd som utfördes av Stalin under f.d kommunistregimen Sovjetunionen. Nyateisten Richard Dawkins tar upp denna invändningen i sin bok <i>Illusionen om Gud</i> på sida 309 och skriver följande:</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><blockquote class="tr_bq"><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">"What matters is not whether Hitler and Stalin were atheists, but whether ateism systematically influenses people to do bad things. There is not the smallest evidence that it does"</span></blockquote><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal">Det går också att läsa i samma kapitel att Dawkins håller med att Stalin var ateist och att han begick hemska brott. Men Dawkins menar att brotten inte begicks i Ateismens namn även om de begicks av ateister! Problemet är att det finns vittnesmål från brottsoffer för kommunismen i Sovjetunionen som har berättat att det visst begicks brott i Ateismens namn! Richard Wumbrand var en utav alla kristna martyrer som blev förföljda för sin tro och han skrev följande i sin bok ”Tortured for Christ". </div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"></div><div><div id="ftn1"></div></div><br />
<blockquote class="tr_bq"><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">"The cruelty of atheism is hard to believe when man has no faith in the reward of good or the punishment of evil. There is no reason to be human. There is no restraint from the depth of evil wich is in man. The communist turturers often said, 'There is no God, no Hereafter, no punishment for evil. We can do what we wish.' I have heard one turturer even say, 'I thank God, in whom I don't believe, that I have lived to this hour when I can express all the evil in my heart.' " </span></i><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Bokrecention.docx#_ftnref3" name="_ftn3" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Cambria, serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 14px;">[1]</span></span></span></span></a></blockquote><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal">Nu var det kanske det inte var så att exakt alla brott som begicks av kommunister utfördes i Ateismens namn. Men utan tvekan så förekom det brott i Ateismens namn! Vi bör självklart ta avstånd från alla brott oavsett ifall de utförs i ateismens namn, i någon religions namn eller i någon annan ideologis namn! Självklart håller jag med ateisterna att det är fruktansvärt klandervärt när förövare försöker komma undan med att "Gud ville det". Men jag tycker det är lika illa när det begås brott i ateismen namn. Jag skulle önska att nyateisterna kunde erkänna brott som har begåtts i ateismens namn och fördömma dem det lika mycket som de fördömmer brott i religionens namn!</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8feDhTm9Io-2KxbOBH7WfwSIT7hnsVZqv-wfEq2NW7xrFv52s8rSmrKx5PSvUkeiaFv7HPTUcYugk6qcAc4wuGer9epTApG3pq8bu_Pw0GA3reo-aa8PrRvi42X8R5f2cROPsmcZBnds/s1600/GULAG-article-1371768-0065F19800000258-922_634x459.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="287" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8feDhTm9Io-2KxbOBH7WfwSIT7hnsVZqv-wfEq2NW7xrFv52s8rSmrKx5PSvUkeiaFv7HPTUcYugk6qcAc4wuGer9epTApG3pq8bu_Pw0GA3reo-aa8PrRvi42X8R5f2cROPsmcZBnds/s400/GULAG-article-1371768-0065F19800000258-922_634x459.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild från koncentrationslägret i Gulag, dåvarande Sovjetunionen.<br />
<a href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-1371768/Testimony-Gulags-forgotten-victims-Steal-mans-bread-die-.html">http://www.dailymail.co.uk/news/article-1371768/Testimony-Gulags-forgotten-victims-Steal-mans-bread-die-.html</a></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div><hr align="left" size="1" width="33%" /><div id="ftn1"><div class="MsoFootnoteText"><br />
</div></div><div id="ftn3"><div class="MsoFootnoteText"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Bokrecention.docx#_ftnref3" name="_ftn3" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Cambria, serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 115%;">[1]</span></span></span></span></a><span style="font-family: Cambria, serif;"> </span><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Cambria, serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 14px;"><i>"The practical impossibility of Ateism in the Meaning, Value and Purpose of life",</i>William lane Craig, 1994, URL:</span></span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Bokrecention.docx#_ftnref2" name="_ftn2" title=""></a></span></span><span lang="EN-US" style="font-family: Cambria, serif;"> <o:p></o:p></span><a href="http://www.bethinking.org/right-wrong/intermediate/the-practical-impossibility-of-atheism-in-the-meaning-value-and-purpose-of-life.htm">http://www.bethinking.org/right-wrong/intermediate/the-practical-impossibility-of-atheism-in-the-meaning-value-and-purpose-of-life.htm</a></div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-734904473757839894.post-91646219703853680902011-11-15T08:18:00.000-08:002011-11-15T08:18:08.620-08:00Brott i Ateismens namn<div class="MsoNormal">Jag tänkte skriva lite om brott som begåtts i Ateismens namn. Till att börja med så vill jag säga att jag inte är ute efter att svartmåla ateister. Jag menar inte att ateister nödvändigtvis skulle vara sämre människor än andra. Det finns säkerligen många ateister som är moraliskt sätt bättre än vad många religiösa är. Men det florerar en myt i vårt samhälle att det bara har begåtts brott i Religionens namn och aldrig i Ateismens namn! Jag får intrycket att en del ateister t.o.m menar att ateister skulle vara bättre människor än de som är anhängare av någon religion. </div><div class="MsoNormal"><b><br />
</b></div><div class="MsoNormal">De mest solklara exemplen från historien där det har begåtts brott i Ateismens namn är ju alla illdåd som utfördes av Stalin under f.d kommunistregimen Sovjetunionen. Nyateisten Richard Dawkins tar upp denna invändningen i sin bok <i>Illusionen om Gud</i> på sida 309 och skriver följande</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><blockquote class="tr_bq"><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">"What matters is not whether Hitler and Stalin were atheists, but whether ateism systematically influenses people to do bad things. There is not the smallest evidence that it does"</span></blockquote><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal">Det går också att läsa i samma kapitel att Dawkins håller med att Stalin var ateist och att han begick hemska brott. Men Dawkins menar att brotten inte begicks i Ateismens namn även om de begicks av ateister! Problemet är att det finns vittnesmål från brottsoffer för kommunismen i Sovjetunionen som har berättat att det visst begicks brott i Ateismens namn! Richard Wumbrand var en utav alla kristna martyrer som blev förföljda för sin tro och han skrev följande i sin bok ”Tortured for Christ". </div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"></div><div><div id="ftn1"> </div></div><br />
<blockquote class="tr_bq"><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: 'Courier New', Courier, monospace;">"The cruelty of atheism is hard to believe when man has no faith in the reward of good or the punishment of evil. There is no reason to be human. There is no restraint from the depth of evil wich is in man. The communist turturers often said, 'There is no God, no Hereafter, no punishment for evil. We can do what we wish.' I have heard one turturer even say, 'I thank God, in whom I don't believe, that I have lived to this hour when I can express all the evil in my heart.' " </span></i><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Bokrecention.docx#_ftnref3" name="_ftn3" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Cambria, serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 14px;">[1]</span></span></span></span></a></blockquote><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal">Nu var det kanske det inte var så att exakt alla brott som begicks av kommunister utfördes i Ateismens namn. Men utan tvekan så förekom det brott i Ateismens namn! Vi bör självklart ta avstånd från alla brott oavsett ifall de utförs i ateismens namn, i någon religions namn eller i någon annan ideologis namn! Självklart håller jag med ateisterna att det är fruktansvärt klandervärt när förövare försöker komma undan med att "Gud ville det". Men jag tycker det är lika illa när det begås brott i ateismen namn. Jag skulle önska att nyateisterna kunde erkänna brott som har begåtts i ateismens namn och fördömma dem det lika mycket som de fördömmer brott i religionens namn!</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8feDhTm9Io-2KxbOBH7WfwSIT7hnsVZqv-wfEq2NW7xrFv52s8rSmrKx5PSvUkeiaFv7HPTUcYugk6qcAc4wuGer9epTApG3pq8bu_Pw0GA3reo-aa8PrRvi42X8R5f2cROPsmcZBnds/s1600/GULAG-article-1371768-0065F19800000258-922_634x459.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" height="287" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj8feDhTm9Io-2KxbOBH7WfwSIT7hnsVZqv-wfEq2NW7xrFv52s8rSmrKx5PSvUkeiaFv7HPTUcYugk6qcAc4wuGer9epTApG3pq8bu_Pw0GA3reo-aa8PrRvi42X8R5f2cROPsmcZBnds/s400/GULAG-article-1371768-0065F19800000258-922_634x459.jpg" width="400" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Bild från koncentrationslägret i Gulag, dåvarande Sovjetunionen.<br />
<a href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-1371768/Testimony-Gulags-forgotten-victims-Steal-mans-bread-die-.html">http://www.dailymail.co.uk/news/article-1371768/Testimony-Gulags-forgotten-victims-Steal-mans-bread-die-.html</a></td></tr>
</tbody></table><div class="MsoNormal"><br />
</div><div class="MsoNormal"><br />
</div><div> <hr align="left" size="1" width="33%" /> <!--[endif]--> <div id="ftn1"> <div class="MsoFootnoteText"><br />
</div></div><div id="ftn3"> <div class="MsoFootnoteText"><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Bokrecention.docx#_ftnref3" name="_ftn3" title=""><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: "Cambria","serif"; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-theme-font: major-latin;"><!--[if !supportFootnotes]--><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 115%;">[1]</span></span><!--[endif]--></span></span></a><span style="font-family: "Cambria","serif"; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-theme-font: major-latin;"> </span><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-family: Cambria, serif;"><span class="MsoFootnoteReference"><span style="font-size: 10pt; line-height: 14px;"><i>"The practical impossibility of Ateism in the Meaning, Value and Purpose of life",</i>William lane Craig, 1994, URL:</span></span><a href="file:///C:/Users/Innehavaren/Desktop/Bokrecention.docx#_ftnref2" name="_ftn2" title=""></a></span></span><span lang="EN-US" style="font-family: Cambria, serif;"> <o:p></o:p></span><a href="http://www.bethinking.org/right-wrong/intermediate/the-practical-impossibility-of-atheism-in-the-meaning-value-and-purpose-of-life.htm">http://www.bethinking.org/right-wrong/intermediate/the-practical-impossibility-of-atheism-in-the-meaning-value-and-purpose-of-life.htm</a></div></div></div>Emanuel Haihttp://www.blogger.com/profile/17883566540068417814noreply@blogger.com0