Idag tänkte jag ta upp ett argument som brukar användas flitigt emot Day-Age Teorin från ungjordskreationistiskt håll. Jag tänker på det så kallade ”sabbatsargumentet”. Paul Annala, från föreningen Genesis, formulerar argumentet på följande sätt:
”Att vila en bokstavlig dag i veckan motiveras alltså med att Gud skapade på sex bokstavliga dagar, men vilade på den sjunde.” [1]
Paul Annala anspelar här på 2 Mos 20:11 då Mose tar emot tio Guds bud på berget Sinai. Det är närmare bestämt det tredje budordet som han syftar på. Det lyder så här:
”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” [2]
Hur skulle en förespråkare för Day-age Teorin tackla detta argument undrar du nu säkert. De menar att det finns en analogi mellan dagarna i vår arbetsvecka och ”skapelse-epokerna” i Skapelseberättelsen. Att de är analoga innebär att de liknar varandra men att de inte är exakt likadana. I bägge fallen handlar det om arbete under sex begänsade perioder och vila under en sjunde begränsad period. Men de skiljer sig åt i hur lång tid de varar! Detta "6+1"-mönster återkommer på fler ställen i bibeln. T.ex så står det i 2 Mos 23:10-11 jorden ska ha "sabbatsvila" från att användas för jordbruk vart sjunde år. Det är mönstret som är poängen, inte hur lång tid som det tog för Gud att skapa världen! Hugh Ross och Gleason Archer skriver att…
”Since God is not subject to biological cycles, His rest is completely flexible. Clearly, the emphasis in Exodus 20 is on the pattern of work and rest, a ratio of six to one, not on the length of the creation days. The analogy of our Sabbath to God’s Sabbath does not demand seven 24-hours days.” [3]
Intuitivt känns det mindre krystat att tolka motiveringen till det tredje budet som att Gud jobbade sex bokstavliga dagar och vilade en bokstavlig sjunde dag. Samtidigt så skulle nog Hugh Ross och Gleason L Archer's svar åtminstone kunna vara en möjlig förklaring. Det finns ytterligare argument för att förhållandet mellan vår sabbat och Guds sabbat är analogt som jag tycker är intressant. Men jag kommer inte ta upp det i detta blogginlägg eftersom det argumentet används av förespråkare för Framework-teorin. Men jag kommer att ta upp det senare. Titta gärna på youtube-klippet nedan om du vill höra Hugh Ross egna ord och inte bara min återgivning av hans argument. Ha det bra så länge!
[1] Paul Annala, Fråga: "Var dagarna i skapelseberättelsen bokstavliga dagar?...", URL: http://faq.genesis.nu/
[2] 2 Mos 20:9-11 (Folkbibeln)
[3] Editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", 2001, s. 149
1 kommentar:
Nu har jag ju inte hunnit svara på 2 och 4 ännu, ja tiden går alltför fort. I alla fall så skulle jag vilja tillägga, förutom analogiargumentet (när t.ex Guds arm nämns så är det ju inte i fysisk bemärkelse), det att om nu yom även kan betyda längre tidsperioder så är det intressant att läsa texten så här:
”Ty på sex yom(tidsperioder) gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde yom(tidsperioder) vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.”
Om vi nu alltså är medveten om betydelsen av yom så blir situationen något annorlunda. I vilket fall så håller jag nog med om att det här ändå bör betraktas som ett indicium för en kalender-dag tolkning.
Ska se om jag också hinner med att kommentera resten också, ja det är inte lätt att hinna med sista vårterminen på gymnasiet...
Skicka en kommentar