Detta blogginlägg ska handla om den tomma graven. Hur vet vi säkert att Jesus kropp inte låg kvar i graven dagen efter Sabbaten? Detta blogginlägg bygger på mitt projektarbete om Jesus uppståndelse som jag skrev våren 2010. Precis som i mitt förra blogginlägg ska jag ge dig som läsare tre argument för att påstå att Jesus tomma grav är historisk fakta och inte fiktion!
För det första rapporterar alla fyra evangelierna att det var kvinnorna, med Maria från Magdala i spetsen, som upptäckte att Jesus grav var tom. Det judiska samhället, under Jesus tid, var oerhört patriarkalt. Kvinnans vittnesbörd var inte särskilt högt värderat. Daniel-Rops skriver följande i sin bok ”Dagligt Liv I Palestina På Jesus Tid”:
”… Lagligt sett betraktades kvinnan som omyndig, oansvarig: de överenskommelser hon gjorde kunde brytas av hennes man, och den som hon gjorde upp med hade ingen möjlighet att hävda sin rätt. Inför domstolarna gällde utom i mycket exceptionella fall- icke kvinnans vittnesmål…”
Att det var kvinnorna som var de första vittnena av Jesus tomma grav var pinsamt för urkyrkan. Om man nu skulle ha fått för sig att hitta på berättelsen, varför väljer man då vittnen som ansågs otrovärdiga? Svaret är att man inte hittade på berättelsen utan berättade hur det verkligen gick till!
(Daniel-Rops, 1985)
För det andra saknar Markusevangeliets skildring legendariska drag! Det finns det inga teologiska reflektioner som att Jesus har ”besegrat döden” eller att han har ”brutit syndens makt”. Markus Evangelium nämner inte någon profetia som går i uppfyllelse som t.ex att Jesus skulle ha uppstått på ”tredje dagen”. ”Ängeln” beskrivs simpelt som en ”ung man klädd i lång vit dräkt”. Denna ”ängeln” kallar inte Jesus för Messias, Guds Son eller något liknande epitet som en senare kristen författare skulle ha lagt i ängelns mun för att bekräfta Jesus gudomlighet. Jämför detta med det senare gnostiska evangeliet Petrusevangeliet som skrevs på mitten av 100-talet. Där hörs det en röst från himlen, det finns två män med huvuden som sträcker sig upp till skyarna, ett det finns ett kors som kan tala och gå och dessutom får alla, både vänner och fiender, se den uppståndne. Markusevangeliet saknar dock dessa legendariska drag vilket talar för att upptäckten av den tomma grav faktiskt var en historisk händelse!
(William Lane Craig, 2008)
För det tredje verkar polemiken mellan judar och kristna bekräfta att graven var tom! Författaren till Matteus Evangelium berättar något intressant om sin samtid.
”… Medan de var på väg, kom några ur vaktstyrkan in i staden och underrättade översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa samlades med de äldste och beslöt att ge soldaterna en stor summa pengar och sade: ”Säg att hans lärjungar kom på natten och rövade bort honom medan ni sov. Och om landshövdingen får höra det, skall vi tala med honom och se till att ni kan känna er helt lugna.” De tog emot pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda, och än idag är detta rykte spritt bland judarna”
(Matt 28:11-15)
Han berättar alltså att judarna trodde att Jesus kropp hade blivit stulen av lärjungarna. Frågan är alltså inte om graven var tom eller inte utan vad som hade hänt med Jesus kropp. Många anser att berättelsen om vakterna som vaktade Jesus grav var en senare apologetisk legend. Men varför skulle de i sådana fall hitta på denna legend? Ifall en vaktstyrka vaktade graven skulle det i princip vara omöjligt för lärjungarna att stjäla Jesus kropp. På detta sätt kunde de kristna försvara sig mot judarnas teori att Jesus kropp skulle ha blivit stulen av dem. Om kroppen är stulen innebär det att graven är tom. Även judarna som inte trodde att Jesus hade uppstått visste tydligen att Jesus grav var tom! .
(William Lane Craig, 2008)
Den mest rationella slutsatsen utifrån dessa tre argument är att Jesus grav helt klart var tom! Nästa blogginlägg ska jag ta upp frågan om det verkligen fanns vittnen som såg Jesus vid liv som uppstånden efter upptäckten av den tomma graven.
Källor
(1) Daniel-Rops, ”Dagligt Liv I Palestina På Jesus Tid”, s. 101, Prisma Magnum, Stockholm, 1985
(2) William Lane Craig, “Resonable Faith:Christian Truth and Apologetics( Third Edition)”, s. 366-370, Crossways books publishing ministry of Good News Publishers, Wheaton, Illnois, 2008
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar