Frånvaron av "afton och morgon" på sjunde dagen

I blogginlägget "Day-Age Teorin del 5- Guds vila" så diskuterade jag ifall den sjunde skapelsedagen har pågått sedan Gud skapade världen. Jag skrev att avsaknaden av "afton och morgon" på den sjunde dagen har använts som argument för att den inte har avslutats ännu. Jag nämnde bara detta argumentet utan att skriva någon alternativ tolkning ifall man inte ser den sjunde dagen som en fortfarande pågående dag. Linus påpekade detta för mig i en kommentar och jag kan inte annat än hålla med honom om att jag "missar en viktig poäng" här. Men nu tänkte jag återgälda detta! 

Robert V. McCabe menar att frasen "Och det blev afton och det blev morgon"  används retoriskt för att länka ihop dag 1 med dag 2, dag 2 med dag 3 osv. Att dag 7 saknar frasen "Och det blev afton och det blev morgon" kan därför förklaras med att den sjunde dagen inte behövde länkas ihop med en åttonde dag. Den sjunde dagen var ju den sista dagen i "skapelsedagen" och därför avslutas den inte med att det blev afton och morgon. [1]

Jag har en hemtenta på 10 högskolepoäng i ämnet Apologetik som ska vara färdig till fredag nästa vecka. Sedan nästa helg kommer ju William Lane Craig till Apologia-konferensen "On Guard" som jag ska gå på. Så det lär inte bli något blogginlägg på över en vecka. Men jag hoppas att du som följer bloggen inte blir allt för ledsen för detta. Ha det bra så länge!

"Morning Mist" ( Creative Commons Attribution 2.0 Generic licence)

---

[1] Robert V. McCabe, "A Defense of literal Days in the creation week", s. 114, URL: http://www.dbts.edu/journals/2000/McCabe.pdf

Day-Age teorin del 8 - Dagar utan sol

"... it seems unreasonable to conclude that the references to "evening" and "morning" in Genesis 1 can refer to normal solar days when there is no sun or moon in the sky until the fourth creation day (Genesis 1:14-15). Therefore, purely textual considerations seem to lead one to conclude that these are not normal days as people understands days." [1]

- Kenneth R Samples  (från "Reasons To Believe")

Från början så hade jag inte tänkt att ha med detta argument. Men jag ändrade mig efter att Linus Hallingfors protesterade emot att jag inte hade tagit med detta argumentet i min överblick över Day-Age Teorin. Jag har delat upp detta i två versioner. Men det är egentligen version 2 som är den version som förespråkare för Day-Age Teorin propagerar för.

Version 1

De tre första skapelsedagarna kan inte vara vanliga dagar eftersom solen FAKTISKT skapades på fjärde dagen. Därför kan dagarna innan solens skapelse inte vara vanliga 24-timmarsdagar.

Ifall du formulerar argumentet på detta sätt så kommer du som förespråkare för Day-Age Teorin att få ett problem. Ifall det FAKTISKT var så att solen skapades på fjärde dagen så innebär det att den skapades efter jorden och t.o.m efter växterna. Då får du en kronologisk motsägelse mellan skapelseordningen i 1 Mos 1:1-2:3 och den gängse naturvetenskapliga modellen som talar om att solen blev till före jorden (och växterna också för den delen). I slutändan blir detta ändå en misslyckad harmonisering mellan skapelseberättelsen och "Naturvetenskapen". 

Version 2

Solen blev inte till på fjärde dagen utan den blev synlig när Gud lät molnen i atmosfären skingras. Solen skapades före jorden i  1 Mos 1:1 antingen före eller på första dagen. Sol och måne hade ingen direkt inverkan på jorden så man kan inte tala om dagar med kväll (afton) och morgon i vanlig mening. Därför blir det krystat att tvinga på en "bokstavlig tolkning".

Ifall Gud skapar ljuset och namnger det ”dag” på första skapelsedagen [2], verkar det inte märkligt att tala om ”ljuslösa dagar” då? Blir det inte ungefär lika märkligt som att tala om gifta ungkarlar? Ungkarlar är per definition ogifta och därför kan inte en man vara både ungkarl och gift. Ljus måste ha varit synligt på de tre första dagarna på ett eller annat sätt även ifall man menar att solen, månen och stjärnorna blev synliga på dag fyra. Och ifall ljus från solen var synligt, även ifall solen var skymd, så borde det vara möjligt att tala om "vanliga dagar". Precis på samma sätt som att vi kan tala om "vanliga dagar" när det är molnigt ute, och det t.o.m kanske är omöjligt att direkt att se solen, så måste dessa också varit "vanliga dagar". Det som denna tolkning i bästa fall kan visa är att kalenderdagstolkningens syn på kronologin i skapelseberättelsen inte stämmer. Men du kan inte utifrån detta argument dra slutsatsen att kalenderdagstolkningens syn på hur långa skapelsedagarna var är felaktig. 

En övernaturlig ljuskälla? 

Från ungjordskreationistiskt håll har man kommit med förslaget att det var en form av "övernaturlig ljuskälla" (s.k "Non-solar light source") som lyste på jorden de tre första skapelsedagarna innan solen skapades. Natt och dag, och även afton och morgon, fanns eftersom Gud lät jorden rotera medan ljuset från den "övernaturliga ljuskällan" kastade ljus på jorden. Den "övernaturliga ljuskällan" fungerar alltså som en form av tillfälligt substitut för solen. 

Russel Grigg ger 11 exempel från Bibeln där det förekommer "övernaturligt ljus". Jag kommer inte nämna alla exempel men du kan läsa hans artikel "Morning has broken out ... but when?".  Här kommer i alla fall tre exempel från dem som han nämner i artikeln.

1. Gud låter ljus komma från en molnstod så det lyser upp natten för israelerna (och den skapade mörker för egyptiska armen som förföljde dem).  

"Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem. Molnstoden, som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, så att den kom mellan egyptiernas här och israeliternas. Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten. Under hela natten kunde den ena hären inte komma inpå den andra." (2 Mos 14:19-20)

2. Herrens härlighet lyste upp i natten i samband med att en ängel berättar för herdarna att Jesus är född.  

"Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta." (Luk 2:9)

3. När en ängel hjälpte Petrus att fly från fängelset så kom ett ljussken som lyste upp hans cell. Utifrån sammanhanget så verkar det vara övernaturligt (och inte bara en fackla eller dyl) 

"Och se, en Herrens ängel stod där, och ett ljussken lyste upp rummet." (Apg 12:7)

Att tala om ett "övernaturligt ljus" som lyste istället för solen är i alla fall en möjlig förklaring även om den inte är problemfri. Nackdelen med den är väl att det inte uttryckligen står att ljuset kom ifrån  "övernaturlig ljuskälla". Kritiker menar att man sysslar med eisegetik här, dvs. att man läser in saker i texten snarare än att försöka läsa ut från texten. Samtidigt skulle man kunna säga att texten implicerar detta ifall det är så att solen skapades på dag fyra. Sedan står det ju inte heller uttryckligen att solen skulle ha skapats på, eller före, första skapelsedagen. Då tvingas man också här läsa in något som inte uttryckligen står i texten ifall man tror att solen bara blev synlig på fjärde dagen.

Slutsats

Jag tycker inte att Day-Age Teorins version av detta argument håller. Detta innebär inte att det inte skulle kunna gå att omformulera det så det får större tyngd för någon annan tolkning. Men som stöd för Day-Age Teorin tycker jag att man misslyckas! Därmed anser jag att detta argument misslyckas med att ta bort udden ifrån motargumentet att "afton och morgon" som verkar tyda på 24-timmars dagar. (Sedan kan man argumentera för att de ska förstås mer metaforiskt men då talar vi inte om Day-Age Teorin längre).

"Misty Morning" (Källa: Wikipedia)

---

[1] Kenneth R SAmples, "The Nature and Duration of Creation Day Six", 2007, URL: http://www.reasons.org/articles/the-nature-and-duration-of-creation-day-six
[2] 1 Mos 1:5

Day-Age teorin del 7 - "Afton och morgon"

Frasen "Och det blev afton och det blev morgon" upprepas hela sex gånger i 1 Mos 1:1-2:3. Även ifall "yom" kan betyda "längre begränsad period" så indikerar detta på  att Mose syftade på vanliga 24-timmarsdagar i detta sammanhanget! Detta argumentet har använts mot Day-Age Teorin av både ungjordskreationister och förespråkare för Framework-teorin m.f. Rich Deem kontrar genom att hänvisa till psalm 90:3-6 där Mose använder begreppen "afton" och "morgon" för "början" och "slutet" av en människas liv. [1]

"Du låter människorna vända åter till stoft, du säger: ”Vänd åter, ni människors barn!” Ty tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, de är som en nattväkt. Du sköljer dem bort, de är som en sömn. Om morgonen liknar de gräset som frodas. Om morgonen gror det och blomstrar, om aftonen vissnar det och blir torrt"

Jag tycker att vi bör vara försiktiga här. Psaltaren är till sin genre poetisk. Är det verkligen legitimt att ta ett exempel från en poetisk text och som stöd för att Mose i 1 Mos 1:1-2:3 syftar på "början" och "slutet" av en längre period när han skriver "afton och morgon"? Hugh Ross menar inte att 1 Mos 1:1-2:3 ska tolkas som en poetisk text . Hugh Ross insisterar på att hans tolkning är minst lika "bokstavlig" som ungjordskreationisternas tolkning. Han har skrivit följande:

"Nowhere in our analysis of Genesis 1 do we rely on a figurative or metaphorical treatment of words and phrases."[2]

Ifall man som förespråkare för Day-Age Teorin hävdar att 1 Mos1:1-2:3 bör förstås som en "vanlig historisk text", skriven som prosa, blir det märkligt att peka på exempel från en poetisk text som stöd för att "afton" och "morgon" kan betyda "början" och "slutet" av en längre tidsperiod. [3] Nu har jag visserligen inget citat från Hugh Ross som bevisar att han ser psalm 90:6 som ett argument emot att "afton och morgon" måste syfta på 24-timmarsdagar. Men Rich Deem har åtminstone varit med i samma organisation (Reasons To Believe) som Hugh Ross.[4] Och Rich Deem rekomenderar Hugh Ross böcker på sin hemsida så jag antar att de tänker samma här.[1] Om mitt antagande är felaktigt så får du som läsare mer än gärna rätta mig!

"Sunset in Coquitlam" (Källa: Wikipedia)

Ifall man argumenterar för att 1 Mos 1:1-2:3 inte är "vanlig prosa" utan har en mer "poetisk karaktär" så kanske detta exemplet (ps 90:6) kan vara relevant motargument. För då har man ett exempel från en text av samma genre och då har vi ett jämförbart exempel. Men annars tycker jag nog inte att det motargumentet håller. Men det finns ännu ett motargument mot att "afton och morgon" måste syfta på en vanlig 24-timmars dag. Hur kunde de tre första dagarna vara vanliga dagar ifall solen skapades först på den fjärde dagen? Men detta tänkte jag ta upp i nästa blogginlägg. Hoppas du har det bra så länge!

---

[1] Rich Deem, "Biblical Evidence for Long Creation Days", 2007, URL: http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html

[2] Editior: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", 2001, s. 199-200

[3] Jag skriver "vanlig historisk" men jag menar inte att poetiska texter är "osanna" eller nödvändigtvis totallt "ohistoriska". Du kan beskriva en verklig historisk händelse med ett mer poetiskt språk. Men den bör inte tolkas som en bokstavlig historisk precis som en vanlig historisk återgivning. Hoppas jag inte har förvirrat dig som läsare allt för mycket :P 

[4] Jamie McComber, "A Scientist's Faith Evolves Toward God", 2001, URL: http://www.reasons.org/articles/a-scientist%E2%80%99s-faith-evolves-toward-christ

Day-Age teorin del 6 - Sabbatsargumentet

Idag tänkte jag ta upp ett argument som brukar användas flitigt emot Day-Age Teorin från ungjordskreationistiskt håll. Jag tänker på det så kallade ”sabbatsargumentet”. Paul Annala, från föreningen Genesis, formulerar argumentet på följande sätt:

”Att vila en bokstavlig dag i veckan motiveras alltså med att Gud skapade på sex bokstavliga dagar, men vilade på den sjunde.” [1]

Paul Annala anspelar här på 2 Mos 20:11 då Mose tar emot tio Guds bud på berget Sinai. Det är närmare bestämt det tredje budordet som han syftar på. Det lyder så här:

”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” [2]

Hur skulle en förespråkare för Day-age Teorin tackla detta argument undrar du nu säkert. De menar att det finns en analogi mellan dagarna i vår arbetsvecka och ”skapelse-epokerna” i Skapelseberättelsen.  Att de är analoga innebär att de liknar varandra men att de inte är exakt likadana. I bägge fallen handlar det om arbete under sex begänsade perioder och vila under en sjunde begränsad period. Men de skiljer sig åt i hur lång tid de varar! Detta "6+1"-mönster återkommer på fler ställen i bibeln. T.ex så står det i 2 Mos 23:10-11 jorden ska ha "sabbatsvila" från att användas för jordbruk vart sjunde år. Det är mönstret som är poängen, inte hur lång tid som det tog för Gud att skapa världen! Hugh Ross och Gleason Archer skriver att…

”Since God is not subject to biological cycles, His rest is completely flexible. Clearly, the emphasis in Exodus 20 is on the pattern of work and rest, a ratio of six to one, not on the length of the creation days. The analogy of our Sabbath to God’s Sabbath does not demand seven 24-hours days.” [3]

Intuitivt känns det mindre krystat att tolka motiveringen till det tredje budet som att Gud jobbade sex bokstavliga dagar och vilade en bokstavlig sjunde dag. Samtidigt så skulle nog Hugh Ross och Gleason L Archer's svar åtminstone kunna vara en möjlig förklaring. Det finns ytterligare argument för att förhållandet mellan vår sabbat och Guds sabbat är analogt som jag tycker är intressant. Men jag kommer inte ta upp det i detta blogginlägg eftersom det argumentet används av förespråkare för Framework-teorin. Men jag kommer att ta upp det senare. Titta gärna på youtube-klippet nedan om du vill höra Hugh Ross egna ord och inte bara min återgivning av hans argument. Ha det bra så länge! 

---

[1] Paul Annala, Fråga: "Var dagarna i skapelseberättelsen bokstavliga dagar?...", URL: http://faq.genesis.nu/

[2] 2 Mos 20:9-11 (Folkbibeln)

[3] Editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", 2001, s. 149

Day-Age teorin del 5 - Guds vila

Hur lång var egentligen den sjunde dagen I skapelseveckan? Augustinus argumenterade för att den sjunde skapelsedagen var en pågående evig dag. John Lennox skriver följande, om Augustinus syn på den sjunde skapelsedagen, i sin bok "Seven days that divide the world":

Augustinus (Källa: Wikipedia)

” If, for instance, we ask how long God rested from his work of creation, as distinct from his work of upholding the universe, then Augustine’s suggestion, that God sanctified the seventh day by making it an epoch that extends onward into eternity, makes good sense; and this is followed by many commentators.” [1]

Detta argument har sedan förespråkare för Day-Age Teorin tagit fasta på och använt i sin argumentation. För om den sjunde dagen i skapelseveckan var en ”lång dag”, varför skulle det vara så konstigt att tolka de sex föregående dagarna som längre tidsperioder? Hugh Ross och Gleason L. Archer skiljer sig dock från Augustinus att de inte tror att den sjunde skapelsedagen är evig. De tror att det kommer en ”åttonde dag” då Gud ska skapa en ny himmel och en ny jord. Men de håller med Augustinus om att vi idag befinner oss i den sjunde skapelsedagen.

Men hur har man kommit fram till att den sjunde skapelsedagen är en lång tidsperiod som har hållt på från skapelsen fram till idag? För det första så noterar man att sjunde dagen saknar frasen ”det blev afton och det blir morgon”. Ifall sjunde dagen inte hade någon ”afton” som markerade ”dagens” slut, så kanske det är så för att den inte har avslutats ännu! För det andra så pekar man på Hebr 4:4-11 där det står att:

”Ty på stället om den sjunde dagen säger han: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk… Det står alltså fast att somliga går in i vilan… Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk. Den som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. Låt oss därför ivrigt sträva efter att komma in i den vilan...”

Som kommentar till detta bibelpassaget skriver Hugh Ross och Gleason L. Archer följande:

“According to this passage, the seventh day of the creation week carries on through the centuries from Adam and Eve, through Israel’s development as a nation, through the time of Christ’s earthly ministry, through the early days of the apostolic Church, and on into future years. “ [2]

Guds vila har alltså pågått sedan dess att Gud slutförde sitt skapelseverk och detta verkar tyda på att den sjunde skapelsedagen är åtminstone 6000 år lång. Man skulle kunna sammanfatta deras argument på följande sätt:

1. Gud vilade på sjunde dagen 

2. Gud har vilat sedan dess att skapelsen slutfördes fram till idag. 

3. Alltså har den sjunde dagen pågått sedan skapelsen fram till idag.

Vad är vila för dig?  (Källa: Wikipedia)

Är detta ett hållbart resonemang? Jag är osäker på detta. För det första, bara för att Gud har vilat sedan Han slutförde skapelsen innebär detta nödvändigtvis att den sjunde skapelsedagen måste ha pågått sedan dess fram tills idag? Vad är det som utesluter oss från att tolka detta som att Gud vilade en 24-timmarsdag och sedan har fortsatt sin vila fram tills idag? Jag tycker att Andrew Kulikovsky skriver så klockrent om det här:

“Could God not have rested on a real 24-hour day in the past and then continued to rest up until the present? If someone says on Monday that he rested on Saturday and is still resting, it in no way implies that Saturday lasted until Monday.”  

För detta andra så beskrivs alltid Guds sjunde-dagsvila i dåtid. Titta extra noggrant på orden som jag har strukit under i citatet nedan från 1 Mos 2:1-3: 

"På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort."

Ifall den sjunde skapelsedagen pågår fortfarande idag så borde det stå att Gud vilar på sjunde dagen istället för att Gud vilade på sjunde dagen. Men det gör det inte! Därför blir det knepigt att påstå att den sjunde "dagen" pågår än idag! [3] 

Det verkar svårt att komma runt denna invändning. Personligen kan jag bara komma på två sätta att komma runt den. Antingen måste man påstå att vår svenska översättning är felaktig. Men det har jag inte hört någon säga. Eller så får man påstå att skapelseberättelsen är som Uppenbarelseboken. I Uppenbarelseboken beskrivs saker som har hänt och som ska hända i dåtid i form av en syn. Men finns det något i 1 Mos 1:1-2:3 som verkar tyda på detta? Spontant så verkar det vara en väldigt spekulativ och krystad lösning. 

Slutsatsen som jag har dragit från det här är att den sjunde dagen i skapelseveckan inte pågår än idag! Detta betyder inte nödvändigtvis att den inte kan ha varit längre än 24-timmar. Men det går inte att använda hebr 4 som ett argument för att skapelsedagarna kan ha varit långa tidsperioder. 

---

[1] John Lennox, "Seven days that divides the world", 2011 s. 50

[2]  Editor: David G. Hagopian, "THe Genesis Debate: Three Views on the Days of Creation", 2001, s. 145

[3]  Andrew S. Kulikovsky, "Is the seventh day eternal", URL: http://creation.com/is-the-seventh-day-an-eternal-day

Day-Age teorin del 4 - Yom+Ordningstal=24h?

Ett argument som har anförts emot Day-Age Teorin är att ordet ”yom” kombinerat med ett ordningstal tyder på att Mose syftar på en normal 24-timmars dag i Skapelseberättelsen. Exempel på ordningstal är ”första”, ”andra” och ”tredje”. Men Hugh Ross och Gleason L Archer menar att detta helt enkelt inte är sant. För i hos 6:2 så verkar det faktiskt som att ordet yom kombinerat med ordningstal anspelar på på en längre period än 24 timmar. De skriver så här:

”… the rules of Hebrew grammar do not require that yom must refer to 24 hours, even attached to an ordinal. Hosea 6:2, for example, prophesies that “after two days [God] will revive [Israel]; on the third day he will restore us.” For centuries Bible commentators have noted that the  term days in this passage (where the ordinal is used) refers to a year, years, a thousand years, or maybe more.”[1]

Detta kan vid första anblick verka vara ett starkt motargument. Men Robert V McCabe( m.fl andra) förklarar att hos 6:2 rör sig om en form a poetisk stilfigur, en s.k graderad numerisk parallellism, där det inte handlar om en bokstavlig numrering av dagar (eller tidsperioder) utan är ett idiomatiskt uttryck för ”efter en kort tid”. Robert V. McCabe skriver att:

“…Hosea’s use of numbers “two” and “third” as qualifiers is different than the pattern we see in Genesis 1. Hosea’s use of these numbers is a common Semitic rhetorical feature known as a graded numerical device... As such, the emphasis is not on a literal numbering of days, but refers to a brief period of time” [2]

Ifall detta stammer, vilket det faktiskt verkar göra, så faller motargumentet. Men det finns ett till motargument som eventuellt skulle kunna rucka på detta argument. Det är att det verkar vara så att Guds sjunde vilodag i skapelseveckan pågår än idag. Ifall detta stämmer måste den sjunde dagen i skapelseberättelsen vara minst 6000 år lång. Men det argumentet ska jag inte ta upp nu. Men hittills tycker jag att motargumentet mot Day-Age Teorin, att yom kombinerat med ordningstal tyder på en 24-timmmars dag, har stått sig relativt bra.

Ha det bra så länge!

---

[1] Editor: David G. Hagopian, “The Genesis Debate: three views on the days of creation”, 2001, s. 147

[2] Robert V. McCabe, A DEFENCE OF LITERAL DAYS IN THE CREATION WEEK, 2000, S. 104, URL: http://www.dbts.edu/journals/2000/mccabe.pdf

Se även ”NET BIBLE’s” kommentar till hos 6:2 på http://classic.net.bible.org/passage.php?passage=Hos%206:1-3

Day-Age Teorin del 3 – Adam namnger djuren

I 1 Mos 2:20 så kan vi läsa att Adam namngav alla "markens djur" och "himmelens fåglar" innan Eva skapades (1 Mos 2:22). Eftersom det står att Gud skapade både man och kvinna på sjätte skapelsedagen så implicerar detta att Adam måste ha namngett alla dessa djur på sjätte dagen innan Eva skapades. Frågan är bara hur kunde Adam hinna med detta? Hugh Ross och Gleason L. Archer argumenterar för att detta pekar mot att "skapelsedagarna" ska förstås som längre tidsperioder för annars verkar vi få en motsägelse mellan kap 1 & 2. [1]

Andrew Kulikovsky däremot förklarar att 98% av alla djurarter som finns är ryggradslösa. Detta innebär att av 2.000.000 djurarter så finns det endast 40.000 arter som är ryggradsdjur. Av dessa 40.000 ryggradsdjur så är 25.000 arter djur som lever i vattnet. Dessutom är 4.000 av dessa arter amfibier och de räknas inte heller som "markens djur" eller "fåglar i himlen". Då finns det alltså "bara" 11.000 arter kvar.

Andrew Kulikovsky förklarar sedan vidare att våra moderna artbegrepp förmodligen inte användes av Mose. Mose indelar djuren efter deras "slag". Inom dessa "slag" så kan det förmodligen ingå flera arter. Andrew Kulikovsky kallar dessa "djur-slag" för "Proto-arter". T.ex så är isbjörn och brunbjörn olika arter utifrån vårt moderna art-begrepp, men Mose skulle förmodligen inkludera dem inom samma "proto-art".  Adam kanske inte gav namn till alla olika björnarter utan nöjde sig med att namnge ”proto-arten. Andrew Kulikovsky föreslår att det fanns ca 2500 proto-arter. Ifall Adam skulle namnge en "proto-art" vart femte sekund så skulle detta ta ungefär 3 h och 45 min ifall han tog en 5-minuters paus varje timme. [2]

Har därmed Andrew Kulikovsky lyckats lösa problemet?  Jag är inte helt säker på det. Jag tycker att det finns saker i hans resonemang som inte är så självklara som han själv påstår.

För det första är det självklart att utesluta amfibier från kategorin "markens djur"? Amfibiedjur lever ju trots allt både på land och i vattnet. För det andra går det verkligen att exkludera alla ryggradslösa djur från kategorin "markens djur". Många leddjur, som spindlar och andra insekter, lever ju inte i vattnet även om flera av dem lever i lite mer fuktiga miljöer. Är det säkert att dessa inte skulle kunna ingå i gruppen "markens djur"? Cirka 80% av jordens arter är leddjur och även om endast en minoritet av dessa skulle räknas som ”markens djur” så finns det en risk att denna faktor skulle kunna sabba hela Kulikovsky’s ekvation.

Hann Adam namnge alla djur på en dag? Vad tror du? (Källa Wikipedia)

Jag är osäker på exakt vilka djurgrupper som Bibeln syftar på när det står ”markens djur” och ”Himmelens fåglar”. Beroende på hur du svarar på följande frågor så påverkar detta sannolikheten för att Adam skulle ha hunnit namnge djuren på en dag.

1. Vilka djurgrupper ingår inom kategorierna "Markens djur" och "Himmelens fåglar"?  

2. Hur många arter ingick i en "proto-art"?

Jag vet inte om det går att använda detta som ett absolut motbevis mot en ungjordskreationistisk tolkning. Detta verkar ju faktiskt vara en öppen fråga. Men pusselbitarna faller åtminstone bättre på plats utifrån (t.ex) Day-Age Teorin i detta fall. Det kan finnas en risk att en 24-timmars tolkning blir krystad här. Men detta är naturligtvis inte den enda faktorn som avgör vilken tolkning som är mest sannolik. Vad tycker du som läsare om detta argument? Håller det eller håller det inte? Någon som är mer kunnig om biologi än mig får gärna dela med sig av sin åsikt. Ha det bra så länge!

---

[1] Editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: three views on the days of creation", s. 143-144

[2] Andrew Kulikovsky, "How Could Adam Have Named All the Animals in a Single Day?", 2005, URL: http://www.answersingenesis.org/articles/cm/v27/n3/day

Day-Age Teorin del 2 – Ordet Yom & Psalm 90

Det hebreiska ordet i bibliska grundtexten som har översatts till ”dag” i våra svenska biblar är ordet ”Yom”. Ordet Yom kan, precis som i den svenska översättningen, betyda ”dag” men den kan också ha fler betydelser.

1. 12-timmarsdag 

2. 24-timmarsdag 

3. Längre begränsad tidsperiod [1]

Det som förespråkare för Day-Age teorin försöker göra är att argumentera för att Mose syftade på den tredje betydelsen av "yom" när han skrev ner skapelseberättelsen. Rich Deem skriver att ordet ”yom” i uttrycket ”Herrens dag” syftar på en tidsperiod som är längre än 24 timmar, närmare bestämt 7 år[2]. Jonathan Sarfati tycker att detta är ett irrelevant exempel eftersom ordet ”yom” kombineras med ordningsnummer och frasen ”afton och morgon” i Skapelseberättelsen. Därför anser han att detta inte är ett jämförbart exempel. Men Jonathan Sarfati erkänner ändå indirekt att ordet yom KAN betyda längre tidsperiod även om han inte tror att detta är fallet i Skapelseberättelsen. [3]

Herrens dag (källa Wikipedia)

 Ett annat ställe som brukar användas som bevis för att yom används för att beskriva en längre tidsperiod är 1 Mos 2:4, där det står:

“These are the generations of the heavens and the earth when they were created, in the day [yom] that the LORD God made the earth and the heavens.” (English Standard Version ©2001)

Här syftar ordet yom på en längre period, dvs hela ”skapelseveckan” som är en längre period än 24 timmar. [1] Jonathan Sarfati invänder och menar iställlet att "yom" används som ett idiomatiskt uttryck för ”när” i detta sammanhang. [3]  Han skriver:

“Here [gen 2:4], yôm is prefixed by be— beyôm—so it is an idiomatic expression for ‘when’ as the NIV has it. The context is totally different from Genesis 1, where there are no prepositions with yôm.”

Jonathan Sarfatis slutsats delas också av dem som skrev ”NET Bible with Companion CD-Rom”. [4]  Detta skulle i sådana fall kunna vara förklaring till varför Folkbibeln och Bibel 2000 har översatt ”yom” med ”när” här istället.

Hur uppfattar Gud tiden..? (Källa Wikipedia)

Ett tredje argument för att ”yom” kan betyda längre tidsperiod är psalm 90:5. Hugh Ross och Gleason L. Archer skriver följande:

”The same author of Genesis (Moses) wrote in Psalm 90:4, ’For a thousand years in your sight are like a day that has just gone by, or like a watch [four hour] in the night.’ Moses seem to state that just as Gods ways are not our ways (Isa 55:9), Gods days are not our days ” [1]

Det är sant att Gud upplever tiden på ett radikalt annorlunda sätt än oss människor. Men innebär detta att Gud skulle vara oförmögen att veta hur en människa upplever tiden? Svarar du ja skulle man kunna ifrågasätta ifall Gud är allvetande. Förutom detta så verkar bibelversen själv indikera att Gud faktiskt vet hur vi människor upplever tiden. Hur skulle man annars kunna jämföra 1000 år med en (människo-)dag ifall Gud inte hade vetat hur en människa upplever tiden? 

Sedan tycker jag att det blir lite godtyckligt att använda psalm 90 som en matematisk formel för att omvandla ”dag” till ”längre tidsperiod” bara på skapelseberättelsen. Varför inte använda denna ”formel” på resten av Gamla Testamentet också när vi väl har börjat?

 Ps 90 som  matematisk formel? 

Även om jag har sågat 2/3 argument så kan vi ändå dra slutsatsen att ”yom” kan betyda längre tidsperiod. Men detta räcker inte som argument för att dra slutsatsen att ”yom” syftar på längre tidsperiod i det specifika sammanhanget i 1 Mos 1:1-2:3. En förespråkare för Day-Age teorin behöver dessutom kunna visa att "yom"  kombinerat med ordningsnummer och frasen ”afton och morgon”  inte nödvändigt måste syfta på en 24-timmarsdag. Annars fall hela deras case. Jag kommer att titta på den frågan framöver men kanske inte nödvändigtvis i nästa blogginlägg.

---

[1] Editor: David G. Hagopian, ”The Genesis Debate:three views on the days of creation” s. 125 & 146

[2] Richard Deem, "Biblical evidence for long creation days", URL: http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html

[3] Jonathan Sarfati, "Ross-Hovind Debate, John Ankerbergs show, October 2000", URL: http://creation.com/ross-hovind-debate-john-ankerberg-show-october-2000-analysis-by-jonathan-sarfati

[4] På sida 1458 förklaras att 1 Mos 2:4 är ett idiomatiskt uttryck för ”när”. Vill du få mer ingående förklaring så klicka på länken brevid. http://books.google.se/books?id=OPOu1UgIKjYC&pg=PA1458&lpg=PA1458&dq=idiomatic+expression+gen+2:4&source=bl&ots=xWA4CBNrHe&sig=m25UmCT4v3YfU5s4w_MOdBhEVoI&hl=sv&sa=X&ei=8edXT5HhLO-P4gTO17WlDw&ved=0CHEQ6AEwCQ#v=onepage&q=idiomatic%20expression%20gen%202%3A4&f=false

Day-Age teorin del 1 - Naturens bok

Francis Bacon på 1600-talet menade att naturvetenskapen var en del av Guds allmänna uppenbarelse i naturen. Han talade om att det fanns två böcker: Bibeln och ”Naturens bok”. Dessa två böcker kan inte säga emot varandra eftersom Gud är författaren till bägge. Ifall de ser ut som att dessa två ”böcker” motsäger varandra så måste det vara för att vi har misstolkat den ena av dem eller möjligtvis misstolkat båda två.[1] Hugh Ross säger att man skulle kunna likna ”Naturens bok” vid en 67:e bibelbok*. Hugh Ross och Gleason L. Archer skriver följande i polemik mot ungjordskreationisterna J. Ligon Ducan och David W. Hall: 

“Duncan and Hall declare that our understanding of nature’s record is in all respects inferrior to our understanding of the Bible. Psalm 19:1-4, however, emphatically states that God “speaks” through what he has created. Nature is God’s “expression” as much as the Bible… If our reading of nature’s record conflicts with our understanding of the Bible’s words, we know we have erred in our interpretation of either or both. To ignore what the record of nature tells us about gravity or stars or creation dates would be as foolish as ignoring what Romans tells us about propitiation or justification.”[2]

Man får verkligen intrycket när man läser Hugh Ross och Gleason L. Archer att de inkluderar naturvetenskapen i Guds allmänna uppenbarelse. Ifall naturvetenskapen ingår I Guds allmänna uppenbarelse då borde den vara en relativt tung faktor att räkna med när vi ska avgöra vilken tolkning av Bibelns skapelseberättelse som är den rätta. Jag ifrågasätter inte huruvida vi bör ta Guds allmänna uppenbarelse på allvar. Frågan är däremot om Modern Vetenskap ingår i det som Bibeln lär ut som ”Allmän Uppenbarelse”. Robert Thomas har bl.a presenterat följande två argument emot att inkludera modern naturvetenskapen i Guds allmänna uppenbarelse. 

1. Den kunskap som vi kan få genom Guds allmänna uppenbarelse har alla människor tillgång till. Vi behöver inte söka för att finna den eftersom den är oundviklig. Det spelar ingen roll om du är kunnig akademiker eller bor i en ”primitiv by” ute i Amazonas. Alla har tillgång till den! Modern Vetenskap däremot är relativt ny och alla människor genom historien har inte haft tillgång till den. Därför kan inte Naturvetenskapen ingå i det vi kallar "allmän uppenbarelse". 

 2. Det som har blivit uppenbarat i skapelsen är  Gud själv - inte kunskap om skapelsen! Genom skapelsen kan alla människor få kunskap om Gud men Gud har inte sagt att han på ett särskiljt sätt har uppenbarat jorden och universums ålder, eller annan kunskap om jorden och universum, i det som vi kallar ”den allmänna uppenbarelsen”. Eller för att direktcitera Robert Thomas "The subject of general revelation is God Himself ... not the physical world." Därför kan inte modern vetenskap ingå i den "Allmänna Uppenbarelsen".  [1]

Francis Bacon 

Men säger inte psalm 19:2 att ”himlavalvet förkunnar hans[Guds] händers verk”? Betyder inte det att himlavalvet faktiskt säger något om naturen? Här är det viktigt attt vara försiktig med att inte bara rycka ut en ett stycke ur en poetisk text och bygga en hel lära på den. Ifall vi läser hela vers 2 står det att 

”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.”

Gordon Fee och Douglas Stuart förklarar att detta är ett exempel på en synonym parallellism. Den andra raden upprepar och/eller förstärker den vad den första raden säger. Den andra raden säger inget nytt! Ifall vi tittar på den första satsen så påstår den att det Gud som blir uppenbarad och inte skapelsen själv. Gordon Fee och Douglas Stuart fortsätter med att skriva: 

”Poetens syfte uttryckt i vanlig prosa är: ’Gud har uppenbarat sig i sin skapelse, i synnerhet genom himlakropparna.’” [3]

Om nu modern vetenskap inte kan inkluderas i Guds allmänna uppenbarelse betyder det att modern vetenskap inte spelar någon som helst roll när man ska avgöra vilken tolkning som är rimligast? På denna frågan svarar jag nej! Jag menar att det finns starka teologiska motiv för att bedriva vetenskap och, som utgångspunkt, lita på vetenskap! 

1. Människan är kallad att råda över skapelsen (1 Mos 1:28).  

2. Människan är kallad att vårda och bruka skapelsen (1 Mos 2:15). 

3. Adam fick uppgiften att namnge djuren (1 Mos 2:19).

För att kunna råda över och vårda skapelsen så förutsätter detta att människan inhämtar kunskap om hur skapelsen fungerar. Indirekt verkar Gud uppmana människan att ”bedriva naturvetenskap”. Dessutom så får Adam uppgiften att namnge djuren. Adam var definitivt den första naturvetenskapsmannen och Gud uppmuntrade honom till detta![4] 

Bedriva vetenskap är ett sätt att lyda Guds befallning att  råda över skapelsen

Utifrån detta så verkar det vettigt att ha som utgångsläge att lita på naturvetenskapen ifall vi inte har några goda skäl att misstro den. Men naturvetenskapen ingår inte i Guds allmänna uppenbarelse och ifall de skulle hamna i kollisionskurs så har Bibeln den tyngsta auktoriteten. Ifall Bibeln är Guds ord så väger den tyngre eftersom en allvetande Gud vet bättre om Skapelsen än vad någon mänsklig naturvetenskapsman gör! 

Däremot om det skulle visa sig att det finns ungefär lika bra argument för två olika tolkningar av Skapelseberättelsen, och den ena har bättre vetenskapligt stöd, då kan naturvetenskapen få fungera som argument för en viss tolkning. Men som Lee Irons och Meredith Kline (två förespråkare för framework-teorin) har sagt: 

”Scripture first, science later”[2]

Nästa blogginlägg ska vi titta närmare på Day-Age teorins bibelexegetiska argument för sin tolkning. Vi får se vilket jag tar men jag lutar åt att analysera ordet yom’s olika betydelser. Ha det bra så länge! 

---

[1] Andrew S. Kulikovsky, "Scripture and general revelation", URL: http://creation.com/scripture-and-general-revelation

[2] Book editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: Three Views of the days of creation", s.72 & 181

[3]Gordon Fee & Douglas Stuart, ”Att läsa och förstå Bibeln”, s. 186

[4] Stefan Gustavsson, "Kristen på goda grunder", s. 167-168,

*Hugh Ross liknar ”Naturens bok” vid en 67:e bok men det betyder inte att han menar att den är en 67:e bok. Ruben Baron från ”Answers in Creation” menar att Hugh Ross har fått oförtjänat hård kritik från ungjordskreationister och att han inte alls jämför Naturvetenskapen vid en 67:e bok.  (URL: http://www.answersincreation.org/bookreview/oec_trial/oec_trial_4.htm)

Introduktion Day-Age teorin

Först ut på startfältet är Day-Age teorin. Personligen så kom jag i kontakt med Day-Age teorin på allvar först när jag gick i tvåan på gymnasiet. Istället för att se 1 Mos 1:1-2:3 som att Gud skapar världen på sex vanliga dagar så menar man att Gud skapade världen under sex längre tidsepoker. Dessa tidsepoker var betydligt mycket längre än 24-timmar, närmare bestämt flera miljoner respektive miljarder år. Man betonar mycket att det hebreiska ordet "yom" som man har översatt till dag också kan syfta på en längre, fast begränsad, tidsperiod.




Här kommer en summering av de som jag anser är de viktigaste argumenten för Day-Age tolkningen

1. Yom kan betyda längre tidsperiod. Till och med i Skapelseberättelsen (1 Mos 2:3) används ordet "yom" för hela "skapelseveckan".

2. Frånvaron av "afton och morgon" på sjunde skapelsedagen tillsammans med hebr 4 tyder på att den sjunde skapelsedagen är en väldigt lång "dag". Vi befinner oss i den nu idag.

3. Det händer för mycket saker på skapelsedag sex som tar längre än 24 timmar (t.ex namnge ALLA djuren).

4. "En dag är som tusen år för Gud". Guds perspektiv på tiden är inte som vårt mänskliga (ps 90:4 & 2 Petr 3:8) .

5. Naturvetenskapen, som är en tolkning av Guds allmänna uppenbarelse, pekar mot en gammal jord. 

Astronomen Hugh Ross är nog en utav de kändaste förespråkarna av Day-Age terorin

Här kommer en summering av de viktigaste argumenten emot Day-Age teorin. 

1. Ordet "yom" tillsammans med "afton och morgon" tyder att det handlar om en vanlig dag.

2. Ordet "yom" tillsammans med ett ordningstal (första, andra, tredje osv) pekar mot att tolka "yom" som vanlig 24-timmarsdag.

3. I 2 Mos 20 så ger Gud befallning att människan ska jobba sex dagar och vila den sjunde precis som Gud skapade världen på sex dagar och vilade den sjunde. Det verkar finnas en (direkt) koppling mellan vår vilodag och "Guds vilodag". 

4. Även ifall man skulle kunna tolka "yom" som "längre tidsperiod" så verkar inte kronologin i skapelseberättelsen matcha den "naturvetenskapliga kronologin" fullständigt.

5. Även ifall det har funnit kyrkofäder som har haft en annan syn på skapelseberättelsen än en "bokstavlig tolkning" så har Day-Age teorin i sitt nuvarande skick uppkommit under de senaste 200 åren och är i den bemärkelsen en "ny tolkning". Bör man inte vara skeptisk mot nya tolkningar?

Jag kommer att ta upp 1-2 argument per blogginlägg i fortsättning och diskutera argumenten som jag har nämnt här ovan. Ifall du inte har förstått något av argumenten ovan så oroa dig inte. Jag kommer att förklara dem mer utförligt. Ni får också gärna kommentera och protestera ifall ni inte håller med mig. Jag kommer i alla fall att börja med argumenten för Day-Age teorin men jag kanske inte tar dem exakt i den ordningen som jag skrev dem i detta blogginlägget. Nu ska jag stänga av datorn och sova. Ha det bra så länge!