tisdag 6 mars 2012

Day-Age teorin del 1 - Naturens bok

Francis Bacon på 1600-talet menade att naturvetenskapen var en del av Guds allmänna uppenbarelse i naturen. Han talade om att det fanns två böcker: Bibeln och ”Naturens bok”. Dessa två böcker kan inte säga emot varandra eftersom Gud är författaren till bägge. Ifall de ser ut som att dessa två ”böcker” motsäger varandra så måste det vara för att vi har misstolkat den ena av dem eller möjligtvis misstolkat båda två.[1] Hugh Ross säger att man skulle kunna likna ”Naturens bok” vid en 67:e bibelbok*. Hugh Ross och Gleason L. Archer skriver följande i polemik mot ungjordskreationisterna J. Ligon Ducan och David W. Hall: 
“Duncan and Hall declare that our understanding of nature’s record is in all respects inferrior to our understanding of the Bible. Psalm 19:1-4, however, emphatically states that God “speaks” through what he has created. Nature is God’s “expression” as much as the Bible… If our reading of nature’s record conflicts with our understanding of the Bible’s words, we know we have erred in our interpretation of either or both. To ignore what the record of nature tells us about gravity or stars or creation dates would be as foolish as ignoring what Romans tells us about propitiation or justification.[2]

Man får verkligen intrycket när man läser Hugh Ross och Gleason L. Archer att de inkluderar naturvetenskapen i Guds allmänna uppenbarelse. Ifall naturvetenskapen ingår I Guds allmänna uppenbarelse då borde den vara en relativt tung faktor att räkna med när vi ska avgöra vilken tolkning av Bibelns skapelseberättelse som är den rätta. Jag ifrågasätter inte huruvida vi bör ta Guds allmänna uppenbarelse på allvar. Frågan är däremot om Modern Vetenskap ingår i det som Bibeln lär ut som ”Allmän Uppenbarelse”. Robert Thomas har bl.a presenterat följande två argument emot att inkludera modern naturvetenskapen i Guds allmänna uppenbarelse. 


1. Den kunskap som vi kan få genom Guds allmänna uppenbarelse har alla människor tillgång till. Vi behöver inte söka för att finna den eftersom den är oundviklig. Det spelar ingen roll om du är kunnig akademiker eller bor i en ”primitiv by” ute i Amazonas. Alla har tillgång till den! Modern Vetenskap däremot är relativt ny och alla människor genom historien har inte haft tillgång till den. Därför kan inte Naturvetenskapen ingå i det vi kallar "allmän uppenbarelse". 
 2. Det som har blivit uppenbarat i skapelsen är  Gud själv - inte kunskap om skapelsen! Genom skapelsen kan alla människor få kunskap om Gud men Gud har inte sagt att han på ett särskiljt sätt har uppenbarat jorden och universums ålder, eller annan kunskap om jorden och universum, i det som vi kallar ”den allmänna uppenbarelsen”. Eller för att direktcitera Robert Thomas "The subject of general revelation is God Himself ... not the physical world." Därför kan inte modern vetenskap ingå i den "Allmänna Uppenbarelsen".  [1]

Francis Bacon 


Men säger inte psalm 19:2 att ”himlavalvet förkunnar hans[Guds] händers verk”? Betyder inte det att himlavalvet faktiskt säger något om naturen? Här är det viktigt attt vara försiktig med att inte bara rycka ut en ett stycke ur en poetisk text och bygga en hel lära på den. Ifall vi läser hela vers 2 står det att 
”Himlarna vittnar om Guds härlighet, himlavalvet förkunnar hans händers verk.”
Gordon Fee och Douglas Stuart förklarar att detta är ett exempel på en synonym parallellism. Den andra raden upprepar och/eller förstärker den vad den första raden säger. Den andra raden säger inget nytt! Ifall vi tittar på den första satsen så påstår den att det Gud som blir uppenbarad och inte skapelsen själv. Gordon Fee och Douglas Stuart fortsätter med att skriva: 
”Poetens syfte uttryckt i vanlig prosa är: ’Gud har uppenbarat sig i sin skapelse, i synnerhet genom himlakropparna.’” [3]



Om nu modern vetenskap inte kan inkluderas i Guds allmänna uppenbarelse betyder det att modern vetenskap inte spelar någon som helst roll när man ska avgöra vilken tolkning som är rimligast? På denna frågan svarar jag nej! Jag menar att det finns starka teologiska motiv för att bedriva vetenskap och, som utgångspunkt, lita på vetenskap! 
1. Människan är kallad att råda över skapelsen (1 Mos 1:28).  
2. Människan är kallad att vårda och bruka skapelsen (1 Mos 2:15). 
3. Adam fick uppgiften att namnge djuren (1 Mos 2:19).
För att kunna råda över och vårda skapelsen så förutsätter detta att människan inhämtar kunskap om hur skapelsen fungerar. Indirekt verkar Gud uppmana människan att ”bedriva naturvetenskap”. Dessutom så får Adam uppgiften att namnge djuren. Adam var definitivt den första naturvetenskapsmannen och Gud uppmuntrade honom till detta![4] 


Bedriva vetenskap är ett sätt att lyda Guds befallning att  råda över skapelsen


Utifrån detta så verkar det vettigt att ha som utgångsläge att lita på naturvetenskapen ifall vi inte har några goda skäl att misstro den. Men naturvetenskapen ingår inte i Guds allmänna uppenbarelse och ifall de skulle hamna i kollisionskurs så har Bibeln den tyngsta auktoriteten. Ifall Bibeln är Guds ord så väger den tyngre eftersom en allvetande Gud vet bättre om Skapelsen än vad någon mänsklig naturvetenskapsman gör! 

Däremot om det skulle visa sig att det finns ungefär lika bra argument för två olika tolkningar av Skapelseberättelsen, och den ena har bättre vetenskapligt stöd, då kan naturvetenskapen få fungera som argument för en viss tolkning. Men som Lee Irons och Meredith Kline (två förespråkare för framework-teorin) har sagt: 

”Scripture first, science later”[2]

Nästa blogginlägg ska vi titta närmare på Day-Age teorins bibelexegetiska argument för sin tolkning. Vi får se vilket jag tar men jag lutar åt att analysera ordet yom’s olika betydelser. Ha det bra så länge! 










[1] Andrew S. Kulikovsky, "Scripture and general revelation", URL: http://creation.com/scripture-and-general-revelation
[2] Book editor: David G. Hagopian, "The Genesis Debate: Three Views of the days of creation", s.72 & 181
[3]Gordon Fee & Douglas Stuart, ”Att läsa och förstå Bibeln”, s. 186
[4] Stefan Gustavsson, "Kristen på goda grunder", s. 167-168,

*Hugh Ross liknar ”Naturens bok” vid en 67:e bok men det betyder inte att han menar att den är en 67:e bok. Ruben Baron från ”Answers in Creation” menar att Hugh Ross har fått oförtjänat hård kritik från ungjordskreationister och att han inte alls jämför Naturvetenskapen vid en 67:e bok.  (URL: http://www.answersincreation.org/bookreview/oec_trial/oec_trial_4.htm)

1 kommentar:

Anonym sa...

välskrivet, håller med i det mesta du skriver. Ska bli intressant att fortsätta följa de här inläggen :)