Det hebreiska ordet i bibliska grundtexten som har översatts till ”dag” i våra svenska biblar är ordet ”Yom”. Ordet Yom kan, precis som i den svenska översättningen, betyda ”dag” men den kan också ha fler betydelser.
1. 12-timmarsdag
2. 24-timmarsdag
3. Längre begränsad tidsperiod [1]
Det som förespråkare för Day-Age teorin försöker göra är att argumentera för att Mose syftade på den tredje betydelsen av "yom" när han skrev ner skapelseberättelsen. Rich Deem skriver att ordet ”yom” i uttrycket ”Herrens dag” syftar på en tidsperiod som är längre än 24 timmar, närmare bestämt 7 år[2]. Jonathan Sarfati tycker att detta är ett irrelevant exempel eftersom ordet ”yom” kombineras med ordningsnummer och frasen ”afton och morgon” i Skapelseberättelsen. Därför anser han att detta inte är ett jämförbart exempel. Men Jonathan Sarfati erkänner ändå indirekt att ordet yom KAN betyda längre tidsperiod även om han inte tror att detta är fallet i Skapelseberättelsen. [3]
Herrens dag (källa Wikipedia) |
Ett annat ställe som brukar användas som bevis för att yom används för att beskriva en längre tidsperiod är 1 Mos 2:4, där det står:
“These are the generations of the heavens and the earth when they were created, in the day [yom] that the LORD God made the earth and the heavens.” (English Standard Version ©2001)
Här syftar ordet yom på en längre period, dvs hela ”skapelseveckan” som är en längre period än 24 timmar. [1] Jonathan Sarfati invänder och menar iställlet att "yom" används som ett idiomatiskt uttryck för ”när” i detta sammanhang. [3] Han skriver:
“Here [gen 2:4], yôm is prefixed by be— beyôm—so it is an idiomatic expression for ‘when’ as the NIV has it. The context is totally different from Genesis 1, where there are no prepositions with yôm.”
Jonathan Sarfatis slutsats delas också av dem som skrev ”NET Bible with Companion CD-Rom”. [4] Detta skulle i sådana fall kunna vara förklaring till varför Folkbibeln och Bibel 2000 har översatt ”yom” med ”när” här istället.
Hur uppfattar Gud tiden..? (Källa Wikipedia) |
Ett tredje argument för att ”yom” kan betyda längre tidsperiod är psalm 90:5. Hugh Ross och Gleason L. Archer skriver följande:
”The same author of Genesis (Moses) wrote in Psalm 90:4, ’For a thousand years in your sight are like a day that has just gone by, or like a watch [four hour] in the night.’ Moses seem to state that just as Gods ways are not our ways (Isa 55:9), Gods days are not our days ” [1]
Det är sant att Gud upplever tiden på ett radikalt annorlunda sätt än oss människor. Men innebär detta att Gud skulle vara oförmögen att veta hur en människa upplever tiden? Svarar du ja skulle man kunna ifrågasätta ifall Gud är allvetande. Förutom detta så verkar bibelversen själv indikera att Gud faktiskt vet hur vi människor upplever tiden. Hur skulle man annars kunna jämföra 1000 år med en (människo-)dag ifall Gud inte hade vetat hur en människa upplever tiden?
Sedan tycker jag att det blir lite godtyckligt att använda psalm 90 som en matematisk formel för att omvandla ”dag” till ”längre tidsperiod” bara på skapelseberättelsen. Varför inte använda denna ”formel” på resten av Gamla Testamentet också när vi väl har börjat?
Ps 90 som matematisk formel? |
Även om jag har sågat 2/3 argument så kan vi ändå dra slutsatsen att ”yom” kan betyda längre tidsperiod. Men detta räcker inte som argument för att dra slutsatsen att ”yom” syftar på längre tidsperiod i det specifika sammanhanget i 1 Mos 1:1-2:3. En förespråkare för Day-Age teorin behöver dessutom kunna visa att "yom" kombinerat med ordningsnummer och frasen ”afton och morgon” inte nödvändigt måste syfta på en 24-timmarsdag. Annars fall hela deras case. Jag kommer att titta på den frågan framöver men kanske inte nödvändigtvis i nästa blogginlägg.
[1] Editor: David G. Hagopian, ”The Genesis Debate:three views on the days of creation” s. 125 & 146
[2] Richard Deem, "Biblical evidence for long creation days", URL: http://www.godandscience.org/youngearth/longdays.html
[3] Jonathan Sarfati, "Ross-Hovind Debate, John Ankerbergs show, October 2000", URL: http://creation.com/ross-hovind-debate-john-ankerberg-show-october-2000-analysis-by-jonathan-sarfati
[4] På sida 1458 förklaras att 1 Mos 2:4 är ett idiomatiskt uttryck för ”när”. Vill du få mer ingående förklaring så klicka på länken brevid. http://books.google.se/books?id=OPOu1UgIKjYC&pg=PA1458&lpg=PA1458&dq=idiomatic+expression+gen+2:4&source=bl&ots=xWA4CBNrHe&sig=m25UmCT4v3YfU5s4w_MOdBhEVoI&hl=sv&sa=X&ei=8edXT5HhLO-P4gTO17WlDw&ved=0CHEQ6AEwCQ#v=onepage&q=idiomatic%20expression%20gen%202%3A4&f=false
5 kommentarer:
Hej Tjena Emanuel-Hai!
… Ursäkta om du har täckt detta i en annan artikel. Denna är den första jag har läst i din genesis-serie …
Det finns en annan möjlighet som borde utforskas i denna ”yom”-scenario: ”natt och dag”. Du har ju svårt att tolka ”dag” som en längre tidsperiod pga att 1 Mos uttryckligen säger ”natt och dag”. Men du förutsätter då att ”natt och dag” betyder det vanliga natt och dag. Men tittar man i 1 Mos 1 så förekommer ”natt och dag” först i samband med ljuset som Gud talar fram, inte ”ljusen” som Gud skapar som ”tecken”, dvs stjärnor, sol, och måne för att hjälpa med tideräkningen. (Tills nyligen använde faktiskt svenska bönder stjärnor för att bestämma sådd och skördetider). Man får lite känsla av att solen och månen sattes på plats för att hjälpa till markera den natt och dag som redan fanns till från dag 1.
Att tolka då ”natt och dag” mer ”esoteriskt” blir mer då än mera än bara spekulation, utan faktiskt en hållbar hypotes.
Jag vet iaf från judendomen så har man uppmärksammat och utforskat betydelsen kring denna Ljus från första dagen, som då inte är identiskt med elektromagnetism, men inte desto mindre är kopplat till det på något sätt, tror jag. Inom kristendom har jag inte mött någon vidare utläggning om denna första Ljus, men man brukar inte heller hänga runt ”Lagen” (torah = 1-5 Mos) värst mycket heller så …
Om ”natt” och ”dag” skall förstås utifrån denna första Ljus, så har ”natt” och ”dag” mer andliga dimensioner, och då håller den ordagranna förståelsen av orden lossna från skapelseberättelsen. ”Dag” och ”natt” har ju olika emotionella kopplingar till oss människor. Att de skulle ha även andliga kopplingar är väl inte så förvånande i sådana fall … Lossnar den ordagranna förståelsen av ”natt och dag” tillräckligt för att inrymma en mer symbolisk ”yom”-betydelse? Ja, det tycker jag. (Skapelseberättelsen har inte varit en stor grej för mig, så det känns att jag kan säga detta någorlunda ”unbiased” ;-)
Ha det gôtt ! / Ubu Roi
[jag lyckades inte kommentera med min OpenID-WordPress-identitet, utan var tvungen att använda min google-identitet :-S]
Jag har inte sagt att jag har svårt att tolka "yom" som längre tidsperiod för att det står "afton och morgon". Det enda jag har skrivit är att Day-Age förespråkare behöver kunna svara på denna invändningen på ett vettigt sätt för att deras tolkning ska hålla! Jag kommer ta upp detta i del 4 typ hade jag tänkt mig.
ljuset på dag 1 är mer "andligt/esotoriskt" säger du. Hur menar du då? Det finns en tolkning som jag kommer gå igenom efter Day-Age som heter "Analogical day view" som menar att de 6 skapelsedagarna +Guds 7:e dags vila, är analoga med vår arbetsvecka men inte identiska. Är det något åt det hållet som du menar?
Gjort mig skyldig att läsa alltför fort vilket alltmer förekommer i dag (ett tidstecken?). Folk gör samma sak med mina texter… Ursäkta för det inträffade… :-S
Den första ljuset på första dagen är ju inte ljuset från stjärnorna som skapas först senare. Så ljuset på första dagen är ett annat ljus än det vi ser nu i universum. På brist på begrepp, kallar jag det första ljuset för andligt eller esoteriskt.
Eller vad finns för förklaringar bakom ljuset som skapades första dagen?
Det är lungt! Det händer mig med!
Jag återkommer till frågan i senare blogginlägg ;) Den som väntar på något gott väntar aldrig för långt...
Skicka en kommentar