söndag 4 mars 2012

Introduktion Day-Age teorin

Först ut på startfältet är Day-Age teorin. Personligen så kom jag i kontakt med Day-Age teorin på allvar först när jag gick i tvåan på gymnasiet. Istället för att se 1 Mos 1:1-2:3 som att Gud skapar världen på sex vanliga dagar så menar man att Gud skapade världen under sex längre tidsepoker. Dessa tidsepoker var betydligt mycket längre än 24-timmar, närmare bestämt flera miljoner respektive miljarder år. Man betonar mycket att det hebreiska ordet "yom" som man har översatt till dag också kan syfta på en längre, fast begränsad, tidsperiod.




Här kommer en summering av de som jag anser är de viktigaste argumenten för Day-Age tolkningen

1. Yom kan betyda längre tidsperiod. Till och med i Skapelseberättelsen (1 Mos 2:3) används ordet "yom" för hela "skapelseveckan".

2. Frånvaron av "afton och morgon" på sjunde skapelsedagen tillsammans med hebr 4 tyder på att den sjunde skapelsedagen är en väldigt lång "dag". Vi befinner oss i den nu idag.

3. Det händer för mycket saker på skapelsedag sex som tar längre än 24 timmar (t.ex namnge ALLA djuren).

4. "En dag är som tusen år för Gud". Guds perspektiv på tiden är inte som vårt mänskliga (ps 90:4 & 2 Petr 3:8) .
5. Naturvetenskapen, som är en tolkning av Guds allmänna uppenbarelse, pekar mot en gammal jord. 


Astronomen Hugh Ross är nog en utav de kändaste förespråkarna av Day-Age terorin



Här kommer en summering av de viktigaste argumenten emot Day-Age teorin. 

1. Ordet "yom" tillsammans med "afton och morgon" tyder att det handlar om en vanlig dag.

2. Ordet "yom" tillsammans med ett ordningstal (första, andra, tredje osv) pekar mot att tolka "yom" som vanlig 24-timmarsdag.

3. I 2 Mos 20 så ger Gud befallning att människan ska jobba sex dagar och vila den sjunde precis som Gud skapade världen på sex dagar och vilade den sjunde. Det verkar finnas en (direkt) koppling mellan vår vilodag och "Guds vilodag". 
4. Även ifall man skulle kunna tolka "yom" som "längre tidsperiod" så verkar inte kronologin i skapelseberättelsen matcha den "naturvetenskapliga kronologin" fullständigt.

5. Även ifall det har funnit kyrkofäder som har haft en annan syn på skapelseberättelsen än en "bokstavlig tolkning" så har Day-Age teorin i sitt nuvarande skick uppkommit under de senaste 200 åren och är i den bemärkelsen en "ny tolkning". Bör man inte vara skeptisk mot nya tolkningar?


Jag kommer att ta upp 1-2 argument per blogginlägg i fortsättning och diskutera argumenten som jag har nämnt här ovan. Ifall du inte har förstått något av argumenten ovan så oroa dig inte. Jag kommer att förklara dem mer utförligt. Ni får också gärna kommentera och protestera ifall ni inte håller med mig. Jag kommer i alla fall att börja med argumenten för Day-Age teorin men jag kanske inte tar dem exakt i den ordningen som jag skrev dem i detta blogginlägget. Nu ska jag stänga av datorn och sova. Ha det bra så länge!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Det var väl en rättvis bedömning av de främsta argumenten för och emot, och jag får väl ta och ge min syn på saken så småningom (tanken är att jag ska fasta från det mesta på internet just nu, men det går väl sådär, men jag kan nog göra ett undantag för den här bloggposten). Tycker att skapelseberättelsen är väldigt fascinerande!

En sak som jag direkt vill påpeka är väl att jag inte skulle hävda att day age är endast 200 år gammal. Visserligen fick den sitt egentliga fäste för ett par hundra år sedan, men redan under den tidiga kyrkans tid så uttryckte ju exempelvis Augustinus osäkerhet kring dagarnas längd. Det innebär att det i vilket fall inte är så självklart att se en kalender-dag syn som den enda ortodoxa tolkningen.

Dessutom använde kyrkofäderna som inte anslöt sig till en kalender-dag syn med flera argument som idag används för att stödja en day-age syn, skälen för att se dagarna som obestämda perioder har inte förändrats nämnvärt till idag vilket är värt att fundera över.

Det gäller framförallt nr.2, men du missar ett annat viktigt argument som använts sedan kyrkofädernas tid. Nämligen att solen och månen inte blev synliga eller skapades först på den fjärde dagen, de som är upphovet till vad vi idag känner som soldygn. Vad fanns det innan dessa som bestämde dagarnas längd? Man kan fråga sig om inte den bästa förståelsen av texten är att åtminstone "dagarna" innan solen o månen helt enkelt var obestämda tidsperioder!

Emanuel Hai sa...

Hej Linus!

Det stämmer att inte alla kyrkofäder tolkade skapeledagarna som bokstavliga dagar. Augustinus såg inte skapelsedagarna som "vanliga dagar". Han menade ju att Gud skapade allt i ett ögonblick. Så visst finns det vissa likheter med Augustinus och Day-Age teorin men han tolkade inte dagarna som "längre tidperioder".

Från Day-Age håll så menar man att en del av kyrkofäderna tolkade skapelsedagarna som "1000-årsdagar". Men efter att ha läst "The Genesis Debate" så förstår jag att det även kan finnas tolkningsproblem när man ska förstå kyrkofäderna...

Jag funderade på att ta med "Gud skapade solen på fjärde dagen argumentet" för att inte tolka dagarna som bokstavliga dagar. Men om du faktiskt lyssnar på Hugh Ross så använder han inte detta som argument. Han menar ju att solen blev synlig på dag fyra. Detta innebär att det inte var tre dagar utan sol och måne och då faller det argumentet. Ungefär så resonerade jag när jag inte tog med det. Eller är jag helt ute och cyklar? :P

Anonym sa...

Jo visst har du rätt angående Augustinus, men min poäng är ändå att hans osäkerhet kring dagarnas längd bör tas i beaktande. Han skriver ju "Vilken slags dagar det var fråga om är det extremt svårt, för att inte säga omöjligt, för oss att få kunskap om" och "Med dessa fakta i åtanke har jag, så gott jag kunnat, på olika sätt utarbetat och framlagt de uttalanden som finns i Första Moseboken; och då jag tolkat ord som har skrivits dunkelt för att stimulera vår tanke, har jag inte förhastat valt sida i motsättning till en annan tolkning som möjligen skulle kunna vara bättre"(Augustinus citerad i Evolutionens Gud, S.139. Ska tilläggas att jag inte delar alla Collins tankegångar vidare i boken).

Problem finns ju att tolka kyrkofäderna, det här var ju inte ett så stort område under deras tid antagligen(även om vissa kanske skrev mera utförligt) och något man kanske bara noterade mest lite överhastat i förbifarten.

Jo det argumentet används för day-age synen, vet däremot inte om Hugh Ross brukar använda det. Följ den här länken:

http://www.reasons.org/articles/the-nature-and-duration-of-creation-day-six

Så även om solen och månen var skapade så har de ju tydligen ingen inverkan på jorden eftersom de inte blir synlig förens på fjärde dagen. Man kan då fråga sig vad det är som "kväll och morgon" refererar till om det som vi menar med soldygn inte existerade och om det är nödvändigt att tvinga på en kalender läsning av texten. Jag tycker i alla fall att du borde ha med det argumentet i din lista över de viktigaste argumenten kan jag tycka.



Sen undrar jag om du ska du på apologia?

Funderar på att vara med under fredagslektionerna på Credoakademin i samband med konferensen, med tanke på att jag ska gå där nästa år. :)

Emanuel Hai sa...

Jag får fundera på "Solargumentet". Tack för ditt påpekande iaf!

Yes jag ska vara med på Apologia! Va med på lektionen det blir gör-gött!