"... it seems unreasonable to conclude that the references to "evening" and "morning" in Genesis 1 can refer to normal solar days when there is no sun or moon in the sky until the fourth creation day (Genesis 1:14-15). Therefore, purely textual considerations seem to lead one to conclude that these are not normal days as people understands days." [1]
- Kenneth R Samples (från "Reasons To Believe")
Från början så hade jag inte tänkt att ha med detta argument. Men jag ändrade mig efter att Linus Hallingfors protesterade emot att jag inte hade tagit med detta argumentet i min överblick över Day-Age Teorin. Jag har delat upp detta i två versioner. Men det är egentligen version 2 som är den version som förespråkare för Day-Age Teorin propagerar för.
Version 1
De tre första skapelsedagarna kan inte vara vanliga dagar eftersom solen FAKTISKT skapades på fjärde dagen. Därför kan dagarna innan solens skapelse inte vara vanliga 24-timmarsdagar.
Ifall du formulerar argumentet på detta sätt så kommer du som förespråkare för Day-Age Teorin att få ett problem. Ifall det FAKTISKT var så att solen skapades på fjärde dagen så innebär det att den skapades efter jorden och t.o.m efter växterna. Då får du en kronologisk motsägelse mellan skapelseordningen i 1 Mos 1:1-2:3 och den gängse naturvetenskapliga modellen som talar om att solen blev till före jorden (och växterna också för den delen). I slutändan blir detta ändå en misslyckad harmonisering mellan skapelseberättelsen och "Naturvetenskapen".
Version 2
Solen blev inte till på fjärde dagen utan den blev synlig när Gud lät molnen i atmosfären skingras. Solen skapades före jorden i 1 Mos 1:1 antingen före eller på första dagen. Sol och måne hade ingen direkt inverkan på jorden så man kan inte tala om dagar med kväll (afton) och morgon i vanlig mening. Därför blir det krystat att tvinga på en "bokstavlig tolkning".
Ifall Gud skapar ljuset och namnger det ”dag” på första skapelsedagen [2], verkar det inte märkligt att tala om ”ljuslösa dagar” då? Blir det inte ungefär lika märkligt som att tala om gifta ungkarlar? Ungkarlar är per definition ogifta och därför kan inte en man vara både ungkarl och gift. Ljus måste ha varit synligt på de tre första dagarna på ett eller annat sätt även ifall man menar att solen, månen och stjärnorna blev synliga på dag fyra. Och ifall ljus från solen var synligt, även ifall solen var skymd, så borde det vara möjligt att tala om "vanliga dagar". Precis på samma sätt som att vi kan tala om "vanliga dagar" när det är molnigt ute, och det t.o.m kanske är omöjligt att direkt att se solen, så måste dessa också varit "vanliga dagar". Det som denna tolkning i bästa fall kan visa är att kalenderdagstolkningens syn på kronologin i skapelseberättelsen inte stämmer. Men du kan inte utifrån detta argument dra slutsatsen att kalenderdagstolkningens syn på hur långa skapelsedagarna var är felaktig.
En övernaturlig ljuskälla?
Från ungjordskreationistiskt håll har man kommit med förslaget att det var en form av "övernaturlig ljuskälla" (s.k "Non-solar light source") som lyste på jorden de tre första skapelsedagarna innan solen skapades. Natt och dag, och även afton och morgon, fanns eftersom Gud lät jorden rotera medan ljuset från den "övernaturliga ljuskällan" kastade ljus på jorden. Den "övernaturliga ljuskällan" fungerar alltså som en form av tillfälligt substitut för solen.Russel Grigg ger 11 exempel från Bibeln där det förekommer "övernaturligt ljus". Jag kommer inte nämna alla exempel men du kan läsa hans artikel "Morning has broken out ... but when?". Här kommer i alla fall tre exempel från dem som han nämner i artikeln.
1. Gud låter ljus komma från en molnstod så det lyser upp natten för israelerna (och den skapade mörker för egyptiska armen som förföljde dem).
"Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem. Molnstoden, som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, så att den kom mellan egyptiernas här och israeliternas. Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten. Under hela natten kunde den ena hären inte komma inpå den andra." (2 Mos 14:19-20)
2. Herrens härlighet lyste upp i natten i samband med att en ängel berättar för herdarna att Jesus är född.
"Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta." (Luk 2:9)
3. När en ängel hjälpte Petrus att fly från fängelset så kom ett ljussken som lyste upp hans cell. Utifrån sammanhanget så verkar det vara övernaturligt (och inte bara en fackla eller dyl)
"Och se, en Herrens ängel stod där, och ett ljussken lyste upp rummet." (Apg 12:7)
Att tala om ett "övernaturligt ljus" som lyste istället för solen är i alla fall en möjlig förklaring även om den inte är problemfri. Nackdelen med den är väl att det inte uttryckligen står att ljuset kom ifrån "övernaturlig ljuskälla". Kritiker menar att man sysslar med eisegetik här, dvs. att man läser in saker i texten snarare än att försöka läsa ut från texten. Samtidigt skulle man kunna säga att texten implicerar detta ifall det är så att solen skapades på dag fyra. Sedan står det ju inte heller uttryckligen att solen skulle ha skapats på, eller före, första skapelsedagen. Då tvingas man också här läsa in något som inte uttryckligen står i texten ifall man tror att solen bara blev synlig på fjärde dagen.
Slutsats
Jag tycker inte att Day-Age Teorins version av detta argument håller. Detta innebär inte att det inte skulle kunna gå att omformulera det så det får större tyngd för någon annan tolkning. Men som stöd för Day-Age Teorin tycker jag att man misslyckas! Därmed anser jag att detta argument misslyckas med att ta bort udden ifrån motargumentet att "afton och morgon" som verkar tyda på 24-timmars dagar. (Sedan kan man argumentera för att de ska förstås mer metaforiskt men då talar vi inte om Day-Age Teorin längre). |
| "Misty Morning" (Källa: Wikipedia) |
[1] Kenneth R SAmples, "The Nature and Duration of Creation Day Six", 2007, URL: http://www.reasons.org/articles/the-nature-and-duration-of-creation-day-six
[2] 1 Mos 1:5
[2] 1 Mos 1:5
4 kommentarer:
Nåja, det var väl inga högljuda protester men det har ju använts som argument ganska ofta för att dagarna inte var "vanliga" dagar. Jag tycker att ditt argument att man kan avgöra en dag även när det är molnigt ute faktiskt är riktigt bra, jag vet inte hur man ska komma runt det. Jag har faktiskt inte tänkt på den invändningen tidigare, men jag är nog benägen att hålla med!
Efter att dels ha läst igenom Genesis 1 lite noggrannare efter det här blogginlägget och även sett lite på en debatt mellan Ken Ham och John Leslie mot Hugh Ross och Walter Kaisler så ändrar jag mig lite mot mitt kanske alltför oreflekterade svar.
För det första så är det troligt att solen, månen och stjärnorna skapades på den första dagen, eftersom "I begynnelsen skapade Gud himmel och jord". Om jag förstår det rätt så ingår i hebreiskt tänkande att i begreppet himmelen så ingår alla stjärnor och himlakroppar, men även utan det så leder oss begreppet "himlarna"(bokstavligt på hebreiska) till att dra slutsatsen att planeter och stjärnor skapades redan vid begynnelsen. Det gör det hela ännu mera troligt att solen och månen endast blev synliga på dag fyra, inte skapade något som också verbet haya istället för bara antyder detta, även om jag nu inte är någon expert på hebreiska precis!
Du skriver sedan "Ifall Gud skapar ljuset och namnger det ”dag” på första skapelsedagen, verkar det inte märkligt att tala om ”ljuslösa dagar” då? Blir det inte ungefär lika märkligt som att tala om gifta ungkarlar? Ungkarlar är per definition ogifta och därför kan inte en man vara både ungkarl och gift. Ljus måste ha varit synligt på de tre första dagarna på ett eller annat sätt även ifall man menar att solen, månen och stjärnorna blev synliga på dag fyra."
Jag tycker inte att det finns någon motsägelse här utan snarare tvärtom, om vi sedan läser vidare "Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, likaså stjärnorna. Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, till att härska över dagen och natten och till att skilja ljuset från mörkret" Så ser vi att det är först på fjärde dagen som ljuset skiljs från mörkret och får sin definition som "dag" uppfylld. Dagar i vanlig bemärkelse verkar faktiskt inte existera i någon reell bemärkelse innan dess!
Att ljuset får betydelsen dag är väl inte så konstigt utan när det är ljust ute är det dag och när det är mörkt så är det natt och Gud klargör bara detta i här som jag ser det, men det betyder ju inte att yom bara måste vara en ljusbelyst period utan som vi redan vet så kan yom även innefatta perioder av mörker.
Sedan skriver du att man fortfarande kan definiera en dag även om det är molnigt ute och jag håller helt med dig här och jag tyckte första att det var ett avgörande argument mot det här argumentet, men om vi läser i Genesis så verkar det som om det är först på den fjärde dagen som vi får någonting som skiljer dag från natt. Om vi läser i Job 38 så står det att Gud svarar Job med "Vem satte dörrar för havet när det bröt fram ur moderlivet,
när gav jag moln åt det att klä sig i och lät tjockt mörker bli dess linda,
när bestämde jag dess gräns och satte bom och dörrar för det,
och sade: "Hit får du komma, men inte längre,
här skall dina stolta böljor lägga sig"?"
Det här är helt förenligt med att dagar först etablerades på den fjärde dagen och vi ska veta att tjocka molntäcken kan stänga ut så mycket ljus att dag blir som natt och det blir omöjligt att skilja tiden på dygnet, exempelvis kraftiga vulkanutbrott kan orsaka detta:
http://illvet.se/askan-sprids-oever-det-mesta-av-europa
Intressant är att den vulkaniska aktiviteten antagligen var mycket hög vid jordens födelse, men om det var orsaken till molnen som beskrivs i Job är osäkert och spekulationer från min sida.
Jag håller med dig om att ordet yom kan betyda längre tidsperioder, frågan är ifall det kan betyda det i detta specifika sammanhanget.
På första dagen så kallar Gud ljuset för dag så i detta specifika sammanhanget så verkar dagarna faktiskt vara ljusa så som jag förstår det.
Angående din första punkt: jag har hört att "himmel och jord" bara är ett uttryck för att säga att Gud skapade allt. Mats Selander sa att i hebreiskan när man nämner något större (t.ex himmel) och något mindre (t.ex jorden) så är det ett sätt att säga att Gud har skapat allt. Men annars är det väl ett intressant argument för om man bara ser det som en "rubrik" och att vers 2 frammåt beskriver hur Gud skapade allt så verkar det nästan som att jorden bara finns där från evighet...
Du skriver att ljuset skiljdes från mörkret på fjärde dagen. Menar du att dag 4 och dag 1 egentligen beskriver samma händelse? Menar du att dag 4 är en "temporal recapitulation" av dag 1?
Sedan angående citatet från Job. Detta är en av anledningarna till att jag är så skeptisk till Hugh Ross' tolkning. Här citerar han från Job som är poetisk till sin struktur och tolkar det väldigt bokstavligt. Sedan kör han lite klippa&klistra från Job till 1 Mos 1. Här tycker jag faktiskt att Ross har en viss fundamentalistisk tendens då han har en naivt bokstavlig tolkning av Bibeln (t.ex de poetiska texterna).
Du skriver att det är först på fjärde dagen som ljuset och mörkret skiljs åt. Ändå så står det att ljuset och mörkret skiljs åt på dag 1. Hur tänker du här? Är egentligen dag 1 och dag 4 samma dag eller vadå?
Skicka en kommentar